Det är första gången som ETA inte kommer att ha någon politisk gren som ställer upp till val. Det lämnar mellan 10 och 15 procent av väljarna utan något alternativ att rösta på. Den nationalistiska vänstern har tryckt upp egna ogiltiga valsedlar som i protest kommer att delas ut som blankröster.
Sedan en lag infördes 2002, partilagen, som bland annat innehåller kravet att alla partier ska fördöma ETA:s attentat, har ett stort antal partier som stått ETA nära förbjudits. ETA:s traditionella politiska gren Herri Batasuna och Batasuna förbjöds för flera år sedan. Därefter har ett otal partibildningar i Batasunas efterföljd följt samma öde: Euskal Herritarok, AuB, nu även EHAK och ANV som båda förbjöds i september förra året.
Inför valet på söndag skulle därför två andra partier ställa upp. Ett av dessa var Demokrati 3 miljoner, D3M, där tre miljoner syftar på antalet invånare i det som ETA och Batasuna räknar som Baskien – de baskiska provinserna, regionen Navarra och de baskiska provinserna i Frankrike. Det andra var Askatasuna. Partierna hade dock knappt hunnit anmäla sig förrän processen att förbjuda dem startade. Högsta domstolen förbjöd de båda partierna, och konstitutionsdomstolen fastställde beslutet i förra veckan. Båda partierna ansågs vara arvtagare till Batasuna och kopplade till ETA.
ETA har haft stora problem de senaste åren. Den 22 mars 2006 utlyste organisationen ett permanent eld upphör. Regeringen inledde en fredsprocess och en dialog med ETA. Men fredsprocessen saboterades från två håll. Dels från den mer hårdföra delen inom ETA som ville fortsätta den väpnade kampen med attentat och mord på politiker, dels från högerpartiet Partido Popular, PP, som gick ut i demonstrationer mot dialogen. PP menade att man inte kan föra dialog med terrorister, trots att partiet gjort just det några år tidigare.
När ETA den 30 december samma år sprängde en bilbomb på flygplatsen i Madrid och dödade två ecuadorianer betydde det fredsprocessens slut. Därefter har ETA:s högsta ledning gripits gång på gång. Men även om ETA är försvagat finns det fortfarande kommandon med kapacitet för enskilda attentat. Något som har visats under valrörelsens olika attentat mot framför allt nationalistpartiet PNV och socialistpartiet PSE. Senast i måndags morse sprängde ETA PSE:s lokaler i Lazkao i Baskien, och för två veckor sedan sprängde gruppen en bilbomb i Madrid.
Den baskiska politiken mäts enligt två politiska skalor, dels den traditionella vänster-högerskalan, dels den nationalistiska respektive den icke-nationalistiska skalan. Den sittande baskiska regeringen består av två nationalistiska partier, PNV och EA, samt det icke-nationalistiska Förenade vänstern. Mot dessa står det icke-nationalistiska socialistpartiet, PSE, och högerpartiet PP, och även EHAK satt i regionalparlamentet innan det förbjöds förra året. Dessutom har Aralar ett mandat. Det partiet är en utbrytning från ETA:s politiska gren Batasuna. Aralar driver i princip samma krav som Batasuna men har tagit avstånd från ETA och den väpnade kampen.
Opinionsundersökningar visar en jämn kamp mellan de baskiska regeringspartierna och oppositionen. Skulle socialister och PP vinna är blocken ändå inte självklara. Många socialister vill inte samarbeta med PP utan skulle hellre bilda regering med PNV.
PP är inte så starkt i Baskien som på andra håll i Spanien och nu skakas dessutom partiet av en skandal där PP:s egna medlemmar spionerat på andra medlemmar i samma parti, och även av en stor korruptionsskandal. Det kan komma att inverka på viljan att rösta på partiet. Enligt opinionsmätningar går PP tydligt nedåt, medan PSE och det lilla Aralar går framåt.
På söndag går även Galicien till val. PP har ett starkt fäste i Galicien, men i förra valet förlorade partiet sin absoluta majoritet och Galicien har sedan dess styrts av en koalition av vänsternationalistblocket BNG och socialistpartiet PSdeG. I opinionsundersökningarna inför årets val väger blocken jämnt.