Från den 1 april i år blir det möjligt för upphovsrättsinnehavare – exempelvis film- och musikbolag – att få ut personuppgifter på dem som misstänks ägna sig åt illegal nedladdning. Bolagen kan skicka varningsbrev till misstänkta privatpersoner eller kräva skadestånd.
Under den sex timmar långa debatt som föregick Riksdagens beslut om Ipred kunde tre politiska läger urskiljas. Den borgerliga majoriteten är positiv, Socialdemokraterna står bakom lagen, men vill komplettera med bland annat en integritetsombudsman medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet är negativa.
– Jag tror att många misstar sig och tror att vi inte tycker att upphovsrätt är viktigt, sade Lage Rahm från Miljöpartiet.
– Problemet är att det inte är rimligt att kriminalisera människor i den omfattning som sker i dag för vad de gör för sitt privata bruk.
Han fick under debatten mothugg av justitieminister Beatrice Ask som menade att det måste finnas instrument för att kunna försvara den immaterialrätt som finns i svensk lag.
Den senaste veckan har ännu en integritetsdebatt flammat upp om handelsavtalet Acta. Avtalet förhandlas fram av bland annat USA, EU och Japan men ingen av parterna har velat avslöja avtalets innehåll. Vissa delar har dock läckt ut och dessa handlar bland annat om att tulltjänstemän ska få rätt att genomsöka mp3-spelare och datorer i jakt på upphovsrättsskyddat material.
Kritiken mot avtalet är blocköverskridande och i en artikel på Svd Brännpunkt varnar representanter från fyra riksdagspartier för en farlig utveckling på EU-nivå. EU-kommissionen tillbakavisar kritiken och skriver att ”myndigheterna inte har tid att leta efter några piratkopierade låtar på en laptop”. Enligt flera kritiker är huvudproblemet dock att förhandlingarna är hemliga. En av dem som reagerat är EU-parlamentarikern Jens Holm från Vänsterpartiet, som betonar att Acta inte bara handlar om ett kommersiellt handelsavtal utan kan komma att implementeras som lag.
– Det här kan få långtgående konsekvenser för alla européer – det borde vara självklart att förhandlingarna ska ske i offentligheten, säger han till Arbetaren.
– Om det här skulle komma ut är jag övertygad om att det skulle bli en sådan folkstorm att avtalet inte skulle kunna genomdrivas.
Redan i september skrev ett hundratal organisationer från flera länder under ett upprop där de uttryckte oro inför Acta och krävde att förhandlingarna skulle göras offentliga. En av undertecknarna var Electronic Frontier Foundation (EFF), som på bloggen Deeplinks välkomnar Barack Obamas tidigare löfte om ökad öppenhet.
– Men än så länge har vi fått motstridiga budskap från justitiedepartementet, skriver EFF:s David L Sobel och tar upp Acta som ett exempel på fortsatt slutenhet.
Fakta / Ipred och Acta
Ipred står för International Property Rights Enforcement Directive och är ett EU-direktiv från 2004. Internetoperatörer kan tvingas lämna ut personuppgifter på sina kunder efter beslut i domstol där en proportionalitetsbedömning görs. Operatören riskerar böter om den inte följer beslutet. Rättsinnehavaren – alltså film- eller musikbolaget – kan sedan skicka varningsbrev till den misstänkte eller kräva skadestånd i domstol.
Acta står för Anti-Counterfeit Trade Agreement och enligt EU-kommissionen är syftet att
stävja ”det växande antalet immaterialrättsliga överträdelser” som ”utgör ett ständigt ökande hot mot världens ekonomi.”