Festivalens mål är att ockupera tre hus som fått namnen Piratvillan, Salongen och Gatukontoret. Om allt går som ockupanterna planerar planeras en stor inflyttningsfest på söndagen.
– Efter att ständigt ta hus och bli gripna, ta hus och bli gripna började många bli trötta. Det blev nästan lika tjatigt som ett reklaminslag på tv.
Det säger Saga Hein som är en av ockupationsfestivalens arrangörer. Tanken är att ”piffa till” ockupationerna och göra det spännande igen.
Trots att det senaste årets ockupationer i Sverige skett ungefär samtidigt och med likande politisk bakgrund är det få som känner ockupanter från andra städer. Festivalen kommer att samla engagerade från hela landet. Arrangörerna räknar med minst tusen deltagare och det har hyrts in bussar som kör från Göteborg, Malmö, Umeå och Stockholm. Det väntas även gäster från länder i Europa, som Frankrike och Norge.
– Tanken är att vi ska bli många fler och ta hus med fest och tjohej! Alla som vill är mer än välkomna, säger Saga Hein.
Men festivalen är inte enbart till för ockupanter. En viktig poäng med att samla så många människor är att ockupationerna inte ska ske i tysthet. Saga Hein ser fram emot att alla ska kunna delta i att invadera husen. Tidigare har de varit tvungna att ha slutna och hemliga möten och bara de redan invigda har varit med på själva övertagandet.
– Festivalen börjar på lördagen med en stor torgfest och flera band. Sedan blir det demonstration med dj:s på ett flak. Efter det tar vi husen och fortsätter festen.
Saga hein kan ännu inte berätta exakt vilka fastigheter det blir, men det rör sig om tre tomma byggnader som finns i centrala Lund. Husen har redan fått smeknamn, i det så kallade ”Gatukontoret” blir det graffiti på uppställda skivor, rapbattle och musik med hiphop- och elektrogung. Vill man göra smällare, titta på piratbio och slipa träben passar ”Piratvillan” bäst. ”Salong motkultur” serverar poetry slam, improvisationsteater och ännu fler workshops.
– Vi hoppas att så många som möjligt stannar kvar och håller igång på söndagen också. Då är det större chans att vi kan få behålla husen och driva igenom våra krav, säger Saga Hein.
På söndagen kommer det att städas och två av husen lämnas tillbaka. Går allt som planerat fortsätter aktiviteterna i det tredje huset och det blir en demonstration till. Saga Hein förklarar att det finns två scenarion för söndagen. Får de ha kvar huset blir det en inflyttningsfest och segerdemonstration, om de blir stoppade av polis och kommunen blir det i stället ett sorgetåg.
Saga Hein skulle inte ha något emot om allmänheten var med under festivalen och att det blev en politisk folkfest. Den senaste tiden har den mesta energin gått till att planera festivalen och arrangörerna har inte haft lika mycket kontakt med folk i Lund som tidigare.
– När vi har ett hus och gör aktioner på stan pratar vi mer med folk. Då har de flesta verkat positiva. Jag hoppas att de följer med oss och förstår att vi fortfarande behöver deras stöd, säger Saga Hein och berättar om en av aktionerna.
Som svar på påståendet att ockupanterna använde upp skattepengar genom att vara i husen började de dela ut 50-öringar på stan. Ungefär tusen personer fick del av den inofficiella skatteåterbäringen.
– Vi delade nog ut femhundra kronor. De flesta lämnade tillbaka pengen och sa att de gärna betalar för det.
Dagens ockupationsrörelse i Lund började med en handfull människor som var bostadslösa och bestämde sig för att flytta in i huset som senare fick namnet Smultronstället. Fler och fler blev engagerade i ockupationen och till slut var huset fullt av folk. Enligt Saga Hein har polis och politiker varit negativ inställda till ockupanterna ända från början.
– Politikerna gillar inte att vi tar deras jobb och gör det själva. På film utmålas ofta de som tar lagen i egna händer som hjältar, men i verkligheten är det annorlunda.
I samband med ockupationen av Smultronstället kom kommunpolitikerna och hälsade på, klockan sju på morgonen. Sedan fick ockupanterna ett möte med politikerna. Men Saga Hein tycker inte att det gav så mycket, politikerna var mest oroliga för att ockupanterna bryter mot regler och principer.
– De sade ”snälla gör inte så här” och tyckte att vi skulle gå med i SSU i stället. De tycker illa om oss för att vi tar hus som de tycker tillhör dem och för att vi skapar opinion.
Saga Hein tycker att det är ett dåligt argument att de ska gå med i ett ungdomsförbund i stället. Många av ockupanterna är redan organiserade – det finns ingen motsättning mellan de två sätten att arbeta politiskt på, menar hon.
Inför festivalen har de inte haft så mycket kontakt med Lunds politiker. Saga Hein tycker inte att det finns så mycket att prata om. Hon upplever att medier, polis och makthavare försöker baktala ockupanterna och festivalen.
– Det är ganska löjligt, polisen säger: ”de kommer att vara våldsamma”, medan en ockupant säger att vi ska dela ut ballonger.
Saga hein tillhör med sina 18 år en av de yngsta ockupanterna, men hennes politiska engagemang har en förhållandevis lång bakgrund.
– Jag är uppvuxen med en vänstersläkt och jag gick med i Syndikalistiska ungdomsförbundet, Suf, när jag var fjorton, berättar hon.
Ockupationerna är bara en del i hennes politiska arbete. Bland annat vill hon att alla ska kunna bo gratis och att det inte ska finnas någon skillnad mellan ”politiker och folk”. Samtidigt vill hon påverka specifika politiska beslut.
– Egentligen vill jag att alla människor ska ockupera sin bostad. I dag, i Lund, vill jag att politikerna ska satsa på att bygga billiga hyreslägenheter.
Saga Hein berättar att arkitekter ofta väljer onödigt dyra material och att ockupanterna har haft planer på att själva kontakta en arkitekt och ta fram ritningar på billiga hyreshus. Sedan skulle förslaget skickas till kommunen. Men den ekonomiska krisen påverkar också ockupanterna och är en utmärkt syndabock för politikerna.
– Nu kan de bara säga att det inte finns pengar till att bygga, säger Saga Hein.
Många av ockupanterna, så också Saga Hein, vill ha ett helt annat ekonomiskt och politiskt system. Därför finns det en ständig konflikt mellan hur man måste jobba i dagsläget och hur man vill att samhället ska se ut.
Saga hein menar menar att det känns konstigt att driva enskilda frågor enligt de spelregler som finns när det är reglerna man vill ändra. Hon berättar att det i Lund finns det en farhåga om att folk ska tröttna på att ockupanterna hela tiden ställer nya krav när de gamla drivits igenom. För att kunna arbeta i dagsläget har man ändå ett par frågor som man är överrens om att driva.
– Alla tycker att man ska ha rätt att använda tomma hus, lokaler och allmänna platser. Vi vill också att åtalen mot ockupanter läggs ned.
Fakta / Festliga ockupationer
Ockupationsfestivalen sammanfaller med den första svenska ockupationens 40-årsdag. Den 17 maj 1969 ockuperade Lunds Anarkistgrupp Västra Mårtensgatan. De var med stor sannolikhet inspirerade av BZ-rörelsen ute i Europa som i början var tydlig med att man använde ickevåld. Ockupationerna 1969 hade som huvudsyfte att stoppa den sociala segregationen med nya allaktivitetshus.
Det är inte en ny idé att anordna en festival i samband med en husockupation. Husnallarna i Göteborg hade flera stora fester. I Lund kämpade man länge för att få ett kulturhus, det gjordes flera ockupationer och1983 hade de en festival.
1990 anordnades en anarkistfestival under åren då husen i Färgenäs, Göteborg, var ockuperade. I Malmö passade man på att ha festival när ”Borgen” på Ringgatan ockuperades.
Ockupationsfestivalen i Lund kommer att vara traditionell – metoden är ickevåld och ideologin att tomma hus är allas hus. De centrala frågorna är bostadslöshet och rätten att ockupera utan att bli åtalad.