Vägarbetarna utför ett farligt uppdrag och korrekta säkerhetsåtgärder kan vara skillnaden mellan liv och död. Nu visar en internrapport på utbredda säkerhetsbrister vid statliga Trafikverkets vägbyggen och en myndighet som struntar i att ge böter för att ”upprätthålla en god relation” med företagen. Det avslöjar tidningen Arbetet som läst rapporten.
– Det är ju inte ens ett argument. Det är som att köpa en bro med åtta pelare, men bara få sju och sedan säga ”äh, vi tänker inte bråka”. De har ju betalat för säkerheten, någonstans borde man vilja ha det man betalar för, säger Glenn Nordström, vägarbetare och ledamot i Sekos förbundsstyrelse till Arbetaren.
Vi är väldigt bekymrade och har sökt dialog med Trafikverket, men de är inte så intresserade av att prata med oss på Seko längre.
Glenn Nordström, vägarbetare och ledamot i Sekos förbundsstyrelse
Trafikverkets egna kontrollanter upptäckte säkerhetsbrister på 9 av 10 vägarbeten av de 353 som inspekterades förra året, men det är långt ifrån alla vitesgrundande fel som faktiskt bestraffas. När en entreprenör vinner en upphandling förbinder denne sig att upprätthålla arbetsmiljö- och trafiksäkerhet och vid upptäckta brister har Trafikverket rätt att utdela böter.
Men av de 50 bristande arbetsplatser under 2018 och 2019 som Trafikverkets egna revisorer noterade i sin stickprovskontroll slapp entreprenörerna lindrigt undan i 42 av 50 fall. 32 av de 50 fallen blev det inget vite alls.
– Jag tycker inte Trafikverket ser allvaret. Man betalar för att man ska sköta sig och när man inte gör det slipper man böter. Vi är väldigt bekymrade och har sökt dialog med Trafikverket, men de är inte så intresserade av att prata med oss på Seko längre, säger Glenn Nordström.
Glenn Nordström, Seko
Seko har i flera rapporter varnat för att otryggheten vid svenska vägarbeten ständigt ökar, samtidigt som antalet kontroller minskar. Trafikverkets revisorer konstaterar att 2017 utfördes kontroller på 7 procent av alla arbetsplatser på väg och att 2019 var de färre trots att antalet arbetsplatser ökat, något de konstaterar får negativa konsekvenser på säkerhetsarbetet, skriver Arbetet.
Vidare varnar revisorerna att bristen på kontroller och uteblivna viten vid påvisade brister göra att risken för korruption och brott mot upphandlingsreglerna är ”mycket hög”.
Ett av de svar som revisorerna får av en projektledare som inte tagit ut vite trots säkerhetsbrister är att det finns ”Behov av att upprätthålla en god relation och ett bra samarbete med entreprenören.”
– Jag tycker inte om det, säger Ali Sadeghi, chef för Trafikverkets investeringsverksamhet till tidningen när han ombeds kommentera argumentet.
Till tidningen säger Ali Sedaghi att han fortsatt menar att företagets säkerhetsarbete genom kontroll och uppföljning är stark, men att det måste konstateras att det har brister.
– Det är självklart inte bra, men å andra sidan är jag jättepositiv till att det kommer upp så vi kan åtgärda brister. Jag är övertygad om att varken mina medarbetare eller våra leverantörer gör något med ont uppsåt, säger han till Arbetet.
Ali Sedaghi säger till tidningen att myndigheten ska försöka komma åt de påpekade bristerna i myndighetens rutiner genom att öka antalet kontroller och införa tydligare vitesmodeller.
Men så lät det redan 2016 då Trafikverket fick skarp kritik i en rapport från Väg- och trafikforskningsinstitutet. I rapporten ansåg författarna att myndigheten prioriterade lågt pris framför säkerhet vid upphandling, något som Arbetaren rapporterade om.
– När det gäller säkerheten vid vägarbeten så behöver vi bli ännu tydligare i vårt uppföljnings- och kontrollarbete gentemot entreprenörerna, samt se över om vi även kan öka tydligheten och kraven i upphandlingarna. Vi har infört kontrollprogram och anställt en kvalitets- och säkerhetsamordnare, sade dåvarande pressansvariga på Trafikverket till Arbetaren.
