Det var på morgonen den 5 juni som tungt beväpnad polis, understödda av pansarfordon och helikoptrar, plötsligt ryckte fram över höjderna runt jibaro-folkets vägblockad i ”djävulens kurva” utanför djungelstaden Bagua.
– Ordern var att döda oss, säger jibaro-ledaren Salomon Aguanash till nyhetsbyrån IPS. När beskjutningen började blev en del jibaros ”som paralyserade, medan andra rusade fram i raseri med sina spjut”, berättar han. Vad de som planerat insatsen emellertid hade glömt, var att 38 poliser samtidigt var omringade av omkring 1500 jibaros på en oljeanläggning i närheten. Det var under den blodiga gisslanfritagning som följde som de flesta offren på polissidan krävdes. 25 poliser och, enligt officiella siffror, 9 jibaros dödades, men runt 60 jibaros är fortfarande försvunna och merparten förmodas vara döda. Lokalinvånare har sett lik dumpas i floder.
Människorättsorganisationer, fackföreningar, bonderörelser och den politiska oppositionen slöt omedelbart upp bakom ursprungsbefolkningen i Amazonas. I Lima möttes en massiv stöddemonstration av tårgas. I Andauaylas ockuperade flera tusen bönder flygplatsen. Nya vägblockader slogs upp över hela landet. Till slut gav García alltså upp inför trycket, och premiärminister Yehude Simon har lovat att avgå. Statsvetaren Katrin Uba vid Uppsala universitet konstaterade 2007 i en studie av antiprivatiseringsprotester i Indien och just Peru att våldsamt motstånd oftast ger resultat. Den tesen får man nog säga har bekräftats i Peru i dagarna.
”Djungellagarna” var en anpassning till Perus frihandelsavtal med USA, och syftade öppet till att släppa in utländska och peruanska storföretag i större skala i Amazonas. Lagarna hade undantagit 64 procent av Perus skogsområden från naturskyddsreglerna, medgett försäljning av vattendrag och underlättat privatisering av gemensamt ägd jord. García själv skrev 2008 en debattartikel där han förespråkade att marken i Amazonas dessutom borde säljas i stora lotter och inte delas ut till småbönder som ”saknar teknologi och kapital”.
Ursprungsbefolkningens motstånd baserar sig på tidigare erfarenhet av de multinationella företagens aktiviteter i Amazonas. Här har inte minst svenska Skanska spelat en roll. Skanska var en av huvudkonstruktutörerna av Perus största oljeledning, Camisea, som exploderade sex gånger på tre år med stora skador som följd. Kontraktet var ”uppenbart korrupt”, hävdade en före detta oljeminister för den argentinska tidningen Pagina 12. Den svenska nättidningen Yelah skildrade förra året i en serie reportage hur Skanska i Bolivia, Ecuador och Peru sammarbetar med oljebolag som bryter lagar, orsakar stora miljöskador och skyddar sig med paramilitära styrkor.
– Man vet aldrig vilka pilar vildarna kan få för sig att avfyra från djungelsnåren, sade Skanskas lokale chef Milton Diaz till Yelah.
Den 14 maj i år fördömde Nationella gruvdrifts-, olje- och energisällskapet, SNMPE, i ett pressmeddelande vägblockaderna mot ”djungellagarna” och uppmanade regeringen att ”garantera sin auktoritet, allmän ordning och respekt för lagen” i den ”ekonomiska tillväxtens” intresse. SNMPE organiserar alla Skanskas viktigaste samarbetspartners i området som Repsol, Petrobras och Pluspetrol, liksom bland annat ABB, Sandvik och Atlas Copco.
Nu lär det inte bli mycket av dessa planer. Visserligen har bara två av elva omstridda lagar dragits tillbaka och resten återstår att förhandla om, men efter det här fältslaget torde många investerare tveka över att satsa på projekt som inte har ursprungsbefolkningens medgivande.
Jibaros är kända som ett krigarfolk, tränade att slåss sedan tidiga tonåren. Varken inkas eller spanjorerna lyckades erövra deras territorier. Nu har de drivit bort ytterligare en, ännu mäktigare, inkräktare – det globala kapitalet.
