Det är ovanligt att en norsk regering håller sig kvar vid makten mer än en mandatperiod. Men Arbeiderpartiet, Sosialistisk venstreparti och Senterpartiet lyckades alltså med just det. Kari Helene Partapuoli på Antirasistisk Senter i Norge är lättad över valsegern:
– Vi har i dag den stramaste asylpolitik vi någonsin har haft, och om Fremskrittspartiet och Høyre hade bildat regering hade det blivit ännu mycket värre. De skulle inte ha följt internationella konventioner.
Trots det är Norges invandrare, asylsökande och muslimer knappast vinnare i valet, menar Partapuoli. Fremskrittspartiet gjorde sitt bästa val någonsin och stärkte sin position som Norges näst största parti. En del av framgången beror på att Fremskrittspartiet har skärpt tonläget mot invandringen, medan Arbeiderpartiet och de andra stora partierna är rädda för att ta debatten:
– Fremskrittspartiet har styrt integrationsdebatten länge i Norge.
Ett av de senaste främlingsfientliga utspelen från Fremskrittspartiets partiledare Siv Jensen kom i förra veckan i en tv-debatt med statsminister Jens Stoltenberg.
– Det vi ser i Oslo är en ström av kriminella asylsökare som säljer knark och våldtar tjejer utan anledning, sade Jensen då.
Enligt Kari Helene Partapuoli är det ett bra exempel på att Siv Jensen inte möter motstånd när hon kommer med generella fördömanden som inte baseras på fakta. Partier som Vänsterpartier Rödt (som fick 1,3 procent av rösterna) och mindre tidningar som Klassekampen synar Siv Jensen och hennes parti. Men de stora medierna ifrågasätter inte nämnvärt och de stora partierna är nu eniga med Fremskrittspartiet om att det ska bli hårdare tag mot asylsökande menar Partapuoli.
– Att se asylsökande som kriminella har blivit allmänt accepterat i det norska samhället.
Asylprocessen i Norge kan ta upp till tre år. Fremskrittspartiet driver förslaget att den asylsökande under denna tid ska vara inlåst, och partiet vill också att de som kommer till Norge utan id-handlingar ska avvisas direkt. Dessa förslag möts sällan med argument om att de utgör brott mot internationella konventioner. Däremot föreslog Arbeiderpartiet förra året ett 13-punktsprogram för hårdare tag mot asylsökande.
Alexander Bengtsson, reporter på tidskriften Expo, menar att de nordiska främlingsfientliga partiernas framgångar stärker varandra. Sverigedemokraternas självförtroende tycks ha vuxit de senaste månaderna, i takt med Dansk folkepartis framgångar i EU-valet, och Fremskrittspartiets i Norge. Men Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet skiljer sig åt, och kommer ur olika traditioner. Fremskrittspartiet har fått sin näring framför allt från missnöjesrörelsen mot den norska skattepolitiken.
– Det har handlat mer om ekonomisk politik. Det är främst med Siv Jensen partiet har tagit ytterligare ett steg mot det antimuslimska och främlingsfientliga, säger Bengtsson.
Kraven på hårda tag mot asylsökande, invandrare och muslimer är alltså ett av många av Fremskrittspartiets vapen. På så sätt skiljer de sig från Sverigedemokraterna som kommer från den nationella rörelsen ”sprunget ur gamla rasister och nassar”, enligt Bengtsson.
– För SD är invandringsfrågan den som är existensberättigande. Det andra är mest kosmetika.
Det närmaste man kommer en svensk motsvarighet är i stället Ny demokrati. Men till skillnad från Ny demokrati har Fremskrittspartiet varit en faktor att räkna med i norsk politik sedan 1990-talet.
– De har ett inflytande över invandringsdebatten, men inte alls på samma sätt som Dansk folkeparti som har blivit som en katalysator i dansk politik. Fremskrittspartiet har blivit så stora att de kan göra lite som de vill. Men de möter ändå ett betydligt hårdare motstånd från de etablerade partierna, säger Bengtsson.