Storbritannien har drabbats hårt av den ekonomiska krisen, skadats av korruptionsskandaler bland landets parlamentariker, och har nästintill paralyserats av skräck för att det ska ske fler islamistiska terrorattacker av det slag som dödade 56 människor och skadade 700 den 7 juli 2005. Landet konfronteras nu av en extremhöger som är övertygad om att deras tid har kommit. Högerextremismen i landet fick framför allt ett massivt uppsving då två kandidater från det fascistiska British National Party, BNP, valdes in med 943000 röster (6,2 procent) till EU-parlamentet i juni i år.
BNP har – på grund av en försvagad fackföreningsrörelse och avsaknaden av att seriöst vänsteralternativ – kunnat manipulera den berättigade ilska som finns hos delar av den vita arbetarklassen som känner sig övergiven av Gordon Browns nya Labour, och BNP har kunnat driva denna ilska i rasistisk riktning. Gräsrotsrasism och islamofobi är nu därför stora problem i Storbritannien. Inget symboliserar detta mer än den plötsliga framväxten av den anti-muslimska English Defence League, EDL, och dess walesiska och skotska motsvarigheter. Det är en mobb som framför allt består av fotbollshuliganer. Och de är fast beslutna att ta sin både våldsamma och socialt och etniskt splittrande politik till gatorna.
En tidigare okänd person har nu framträtt som en av huvudaktörerna bakom EDL: Alan Lake, en affärsman från London som ser EDL som en potentiell ”gatuarmé” som kan sättas in mot den så kallade ”islamiseringen” av Storbritannien. Lake talade på en av Sverigedemokraterna arrangerad anti-islamsk konferens i Malmö förra månaden. Han sade där att det är nödvändigt att bygga en anti-jihadistisk rörelse.
EDL drivs av 15 nyckelpersoner som samordnar aktivister via mejl och sociala nätverk. Organisationen hävdar att man bara motsätter sig ”jihadister” snarare än muslimer som sådana, och att EDL är multietniskt. Men den ylande mobb som skrek ”Vi hatar muslimer” mot pro-palestinska demonstranter i London den 13 september i år bestod bara av vita. Bara några dagar tidigare hade samma anhang invaderat Birmingham i en annan antimuslimsk protest. Då ledde sammandrabbningar med antirasistiska motdemonstranter till att 90 personer greps och att människor som var ute och shoppade tvingades fly undan och söka skydd.
Särskilda nationella polisenheter som övervakar huliganism, extremistiskt våld och terrorism håller på att utreda EDL. Detta är inte förvånande. Oberoende undersökningar av flera högt uppsatta EDL-profilers bakgrund visar att deras aktiviteter bara är det senaste exemplet på den historiska kopplingen mellan fotbollshuliganer och högerextremism.
Ett av Lakes krav för att bidra ekonomiskt till EDL är att de distanserar sig från grupper som BNP. Dokument från en tidigare BNP-medlem visar dock att Lakes bundsförvanter bland fotbollshuliganerna också har spelat en nyckelroll i BNP i Luton. En av dessa är BNP-medlemmen Davy Cooling, som också är en viktig aktör i EDL:s lokalavdelning i Luton. Att en BNP-medlem finns med i kärnan av EDL:s viktigaste avdelning står i direkt motsättning till deras anspråk på att inte ha samröre med extremhögern.
EDL har försökt beskriva sig själva som oskyldiga åskådare när våldsamheter har brutit ut i samband med deras demonstrationer. Kravallerna i Birmingham tidigare i september skyllde de på gruppen Unite Against Fascism, UAF. Men dessa var inte på plats då 300 EDL-aktivister gick bärsärkagång, välte omkull bilar, krossade fönster och attackerade förbipasserande i Luton i maj i år. Våldsamheter har hittills brutit ut i Luton, Birmingham och Harrow. Kommande EDL-arrangemang är inplanerade i Manchester, Leeds, Swansea och Glasgow och det är troligt att även dessa kommer att sluta i kaos.
Och vad är BNP:s respons på allt detta? Deras ledare Nick Griffin skyller EDL och deras aktiviteter på ”sionisterna”. Han menar judarna. Det verkar alltså som att Griffin oroar sig över att EDL ska komma att etablera sig som ett parti i direkt konkurrens med hans eget BNP.
Graeme Atkinson
Europaredaktör för tidskriften Searchlight.
Översättning Bella Frank