I helgen bjöd svenska Muslimska rättighetskommittén in muslimska människorättsaktivister från England för att diskutera kampen för mänskliga rättigheter under det krig mot terror som ännu pågår. Gästerna anlände dagen efter att FRA inledde övervakningen av icke brottsmisstänkta medborgares e-post och mobilkommunikation och timmarna efter att den amerikanska kongressen antagit ett förslag ämnat att förhindra att fångar på Guantánamo förs till Förenta staterna för att få sin sak prövad i oberoende rättegång. ”[De] är terrorister som utgör ett allvarligt och dokumenterat hot mot vår nation”, sade republikanen Harold Rogers som skrivit lagförslaget. Rogers uttalande är ett led i det högljudda offentliga tal som försöker skriva över de fakta som uppdagats vad gäller fångarna på Guantánamo.
Enligt tidigare hemligstämplade rapporter från CIA och Pentagon var endast 8 procent av fångarna på Guantánamo misstänkta för att ha kopplingar till al-Qaida. Hela 55 procent kunde med säkerhet sägas inte ha deltagit i någon fientlig handling vare sig mot Förenta staterna eller dess allierade.
Endast 5 procent av fångarna hade gripits av amerikansk militär. 95 procent hade sålts till amerikanerna av prisjägare. Av de 5 procent som tillfångatogs av amerikanerna var det endast en person som greps med vapen i hand på ett slagfält. Han var femton år.
Dessa basfakta kan vara bra att hålla i minnet när media lägger källkritiken åt sidan. Att ingen journalist visste vad Mehdi Ghezali gjorde i Pakistan hindrade inte svenska tidningar att skriva ”terrorsvenskar” eller att svälja uppgifter från Pentagon om att 61 personer som släppts från Guantánamo misstänks ha ”återfallit i terrorism” och påstå att Ghezali kan vara ”nummer 62”.
Faktum är att ingen person som på skäliga grunder misstänkts för ”terrorism” har släppts från Guantánamo. Tvärtom släpptes de eftersom det inte fanns åtalsgrund för någon allvarlig brottslighet. De kan således inte ”återfalla” till något.
Däremot är det knappast otänkbart att några av dem som suttit illegalt frihetsberövade och utsatts för tortyr kan ha påverkats negativt och vill ge igen.
Av de 223 fångar som i dag sitter på Guantánamo vill Obama väcka åtal mot ett 60-tal. Flera av dem, som Khalid Sheikh Mohammed, fördes till Guantánamo efter år av tortyrförhör på andra orter. De återstående fångarna tillhör två kategorier: icke brottsmisstänkta personer som mot betalning ska dumpas i något tredje land och personer mot vilka bevis saknas men som ändå ska hållas inspärrade på obestämd tid utan rättegång. Den senare idén understryker att Obama endast delvis brutit med Bushs linje.
Obama vill stänga Guantánamo, men hålla fångar utan rättegång på annan ort. Han har förbjudit CIA att tortera i hemliga fängelser, men inte sagt något om tortyrförhör i privatägda fängelser och heller inget om den tortyr som läggs ut på allierade stater, som Egypten eller Marocko.
Obama har stoppat offentliggörandet av dokument som skildrar den tortyr amerikansk personal bedrivit och har vägrat riva upp de amnestilagar Bush införde för att hindra att amerikanska beslutsfattare och förhörspersonal ställs inför rätta för brott mot mänskligheten. Problemet har således inte lösts med Obama och rör inte endast Guantánamo, utan hela den globala rättsordningen. Låt oss därför förena oss med de muslimska människorättsaktivisterna. Inte för att de är muslimer, utan för att deras kamp är vår.
