Hösten 2008, när ekonomin stod i fritt fall, sällade sig den borgerliga regeringen till de som menade att bankernas och investerarnas ansvarslösa risktagande var en grundläggande orsak till finanskrisen. Media satte strålkastarljuset på bonusarna och europeiska och amerikanska politiker slogs om att skälla högst på bankernas bonussystem. Finansminister Anders Borg nöjde sig inte med bonusarna, han ville också göra något åt de höga lönerna.
– Det behövs absolut. Belönar vi vd:ar för att ta stora risker så kommer de också att ta stora risker, sade Borg enligt Aftonbladet i våras.
Nu krävdes strikta regler, menade Borg, för att undvika nya kriser som drabbade vanliga människor.
– Vilka löner och vilka bonusar man har är inte de enskilda företagens ensak.
Finansministers uttalanden retade Jan-Peter Duker, dåvarande vice vd för Svenskt Näringsliv.
– Det kan man ju plocka poäng på i tider som dessa, sade han till Aftonbladet i våras.
Anders Borg stod på sig. När han i början av 2009 lanserade stabilitetsfonden och garantiprogrammet för att stötta de svenska bankerna och få fart på ekonomin, så kom pengarna med villkor om inskränkningar i bonus- och lönestrukturen för de fem högst betalda i respektive bank.
– Jag tror att bonusekonomin i praktiken är slut och över, sade Borg.
För att på allvar göra någonting åt bonuskulturen i den finansiella sektorn räcker det inte med hårdare regler på hemmaplan. Efter de senaste decenniernas globalisering av finanssystemet kan banker och investerare hitta sätt att kringgå nationella regelverk. Därför har EU och G20 diskuterat att utforma internationella system.
– Vi kommer att vara inne i ett internationellt regelverk som innebär ett nytt sätt att ersätta ledningar. Ett system som inte bara avspeglar vinster utan även vilka risker man tar, sade Borg tidigare i år.
– Bonusbubblan sprack i kväll, sade statsminister Fredrik Reinfeldt under ett EU-toppmöte i september.
Men Sverige har som ordförandeland inte lyckats klubba igenom strikta regelverk i EU. Det är oklart om och när politikerna kan komma överens om internationella regelverk som minskar riskerna för framtida finanskriser. Inte minst eftersom bonuskritiken tystnat efter att krisen blåste över i somras. På börsen vill säga. Arbetslösheten fortsätter att stiga. IF Metall gick tidigare i år med på att sänka sina löner. Inför nästa års avtalsrörelse har Svenskt Näringsliv gått ut med nollbud, med hänvisning till det svåra ekonomiska läget.
Samtidigt förväntas de fyra stora svenska bankerna betala ut över fem miljarder i bonusar i år. Men bankerna slipper numera skäll. I stället tycks regeringen lagom till jul släppa taget om bonusregleringen.
Den regeringsinitierade utredningen ”Ett enklare aktiebolag” föreslår att slopa en paragraf i aktiebolagslagen som reglerar toppchefernas ersättningar. Lönen ska i stället bestämmas av styrelsen. Finansinspektionen, FI, skrev i ett remissvar i september:
”I efterdyningarna till den finansiella krisen sänder förslaget direkt felaktiga signaler till företagen och samhället.”
En proposition baserad på utredningen väntas nästa höst.
Den stora julklappen till bankerna kom för två veckor sedan när FI beslutade om nya bonusregler som ska gälla från 2010. Efter ”massiva påtryckningar” från bankerna lättade FI på reglerna i sista stund, berättar Dagens Industri. Det har gjort branschen på ”sprudlande humör”, enligt tidningen. Det ursprungliga förslaget om att alla bankanställda skulle få minst halva bonusen uppskjuten i tre år, har vattnats ur till att bara gälla de som ”anses ha stort inflytande över bankens risknivå”, enligt Dagens Industri.
– Vi tycker att det ser mycket bra ut, säger Viveka Hirdman-Ryrberg på SEB.
