Över 600 skolbarn har under årets första månader kidnappats i Nigeria. Som svar har presidenten bland annat kommenderat alla säkerhetsagenter i landet att ge direkt eld mot alla de ser bär på en AK-47:a i skogen. Men problemet är djupare än så, och landets toppskikt kan själva vara en del av problemet.
I slutet av februari i år stormade 20 beväpnade män på motorcyklar en flickskola i byn Jangebe, i delstaten Zamfara, i nordvästra Nigeria. Omkring 300 av skolans 500 studenter kidnappades och fördes in i djungeln. En av dessa var fjortonårige Asmau Lawali.
Fyra dagar senare var skolbarnen frisläppta. Enligt den regionala guvernörens talesperson, Yusuf Idris, hade ingen lösensumma betalats ut. Veckan därpå kidnappades 30 gymnasieungdomar från sin skola i Manduo, i delstaten Kaduna. Senare släpptes en video på Facebook som visade studenter piskas med vapen riktade mot deras huvuden. I båda av fallen har kriminella gäng legat bakom kidnappningarna.
Hauwa Mahdi, seniorlektor vid Globala studier på Göteborgs universitet, menar att anledningen till att studenter och skolbarn kidnappas är väldigt komplex. Allt detta i ett land med stora motsättningar på flera plan.
– Det skulle vara för enkelt att säga att människor som är fattiga tar till kriminalitet, säger hon och pekar på att en stor del av problemet kommer ur den ojämlikhet som finns i landet och hur fördelningen av resurserna ser ut.
De flesta av kidnapparna är unga vuxna eller ungdomar.
– De har dels sagt att de är arga på politikerna av olika anledningar. De har också sagt att det är ett så enkelt sätt att tjäna pengar på. De kan jobba i ett år utan att tjäna lika mycket som de kan tjäna på två dagar med att göra det här, säger Hauwa Mahdi.
Motsättningarna i landet finns på flera olika plan – både etniska, religiösa och ekonomiska men även gällande mark. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har sedan de tog till vapen för drygt 10 år sedan dödat över 36 000 människor och tvingar två miljoner på flykt i landet. Klimatförändringarna har gjort att nomader tvingat förflytta sig och sitt boskap söderut i landet vilket skapat konflikter med lantbrukare och markägare. Och under hösten pågick stora protester mot polisvåld i landet.
– Det finns så mycket som gör att man väljer den enkla vägen för att tjäna pengar. Men i grunden är det ojämlikhet. Man ser folk som har så mycket pengar som de kan slösa och samtidigt som de själva måste leva ett liv där de inte vet om de har mat för dagen eller inte, säger Hauwa Mahdi.
För de som tjänar pengar har den ekonomiska utvecklingen varit gynnsam och landet har setts som ett framgångsland sett till ekonomisk utveckling. Landets verkliga BNP har sedan millenieskiftet ökar med drygt 180 procent – efter korrigering av inflation – men fördelningen har långtifrån skett jämlikt.
– Nigeria är ett ojämlikt land. Det finns rätt många rika medan andra inte ens har pengar till en måltid per dag. Det är extrema skillnader, säger och fortsätter:
– De finns de som tjänar pengar på utvecklingen, men de är få. Hur staten och myndigheterna fungerar är viktigt för medborgarna, och de fungerar inte för vanliga människor när det handlar om exempelvis skolgång och tillgång till hälso- och sjukvård. Men när det gäller att tjäna pengar så fungerar de, säger Hauwa Mahdi och pekar på att det dock bara handlar om en droppe i havet av alla invånare i landet som tjänar rikligt med pengar.
Mellan juni 2011 och mars 2020 betalades åtminstone 160 miljoner kronor ut i lösensummor till kidnappare i Nigeria, enligt landets ledande socio-politiska analysplattform SMB Intelligence. Samtidigt lever över 40 procent av invånarna i landet under landets fattigdomsgräns enligt Världsbanken. Fattigdomsgränsen i Nigeria ligger på omkring 9 kronor per dag.
Arbetslösheten i landet är hög – speciellt bland ungdomar – vilket även de med utbildning. Minimilönen i landet ligger på 30 000 naira i månaden (ungefär 640 kronor). Men det är något många fortfarande kämpar för att få rätt till, en mycket stor del av alla som arbetar får inte ens den.
– Det är inte så att Nigeria som land saknar pengar, det är en fråga om fördelning av det landet som helhet tjänar. Och det går år fel håll, säger hon och nämner folkmängden som fortätter att öka i landet.
– Samhället är samtidigt så konservativt att det inte går att föra en riktig kvinnorättskamp eller familjeplanering. De konservativa vill inte höra detta, säger hon.
När man talar om ekonomin bakom varje kidnappning så handlar det inte om så relativt höga belopp. Det handlar om mellan 20 000 och 25 000 kronor för varje kidnappning. De börjar först med ett pris på mellan 60 000 och 80 000 kronor, för att sedan förhandla neråt.
– Det är inte några stora summor, där ser man att det är fattigt folk helt enkelt, säger Hauwa Mahdi.
Anledningen till att kidnappa just skolbarn menar Mahdi ligger i just enkelheten och den publicitet det skapar.
– De finns där, samlade. Och man kan tjäna mer pengar då det är ”allas barn”, hela samhället blir engagerat, säger hon och pekar på att kidnappningen Boko Haram låg bakom 2014, då 276 flickor från en skola kidnappades, visade hur enkelt det var att tjäna pengar på det här sättet.
Det var tidigare vanligare med kidnappningar av enskilda rika, eller mäktiga personer i städerna. Vilket det låg större risker bakom då staten ofta gick in med full militärt angrepp.
– Om de har kidnappat hungriga barn vill man inte gå in och börja skjuta, säger hon.
För att möta problemet har staten gått hårt in och talar om mer resurser till militär och polis. Presidenten Muhammadu Buhari sade tidigare i mars att alla man såg bärandes på en AK-47:a skulle skjutas. Mahdi menar att det är ett kortsiktigt tänk och att de inte försöker hitta långsiktiga lösningarna på problemen i landet.
– Militär och polis kan döda en del, men det kommer nya i samma bana, säger hon och fortsätter:
– När det kommer till en långsiktig lösning så ser de inte att de är de själva som måste ändra på sig. Hur de agerar och planerar i landet. Jag vet inte om de inte kan eller bara inte vill se. De är giriga och tänker inte på samhället utan bara på att fylla sina egna fickor, säger Mahdi.