Det är lunchtid utanför systembolaget i Gullmarsplans centrum utanför Stockholm. Den tilltagande kundströmmen möts i dag av fem representanter från den landsomfattande kampanjen Rättvis vinhandel 2011, som delar ut vykort adresserade till Systembolagets CSR-ansvariga Nina Johansson.
Bokstavskombinationen CSR står för ”Corporate Social Responsability” – Företags sociala ansvar.
– Syftet med kampanjen är att upplysa Systembolaget om hur dålig situationen är för de som arbetar med att producera vinet. Det är viktigt att bolaget tar sitt CSR-arbete på allvar, säger Emy Åstrand från Rättvis vinhandel 2011.
Hon berättar att vingårdsarbetare i bland annat Sydafrika lever och arbetar under slavliknande förhållanden. En månadslön motsvarar ungefär 1360 kronor, en inkomst som varken räcker till sjukvård eller transporter till grundläggande samhällelig service.
Många arbetare bor också på gårdarna, men vid uppsägning eller invalidisering upphör bostadskontraktet. Enligt den sydafrikanska fackföreningen Sikhula Sonke beräknas drygt en miljon lantarbetare ha vräkts från sina hem sedan 1994.
2008 inledde Systembolaget ett samarbete med de nordiska alkoholmonopolen i Norge, Finland, Island och Färöarna. Tillsammans ska de arbeta fram en uppförandekod för leverantörerna som ska garantera drägliga villkor för de anställda.
Men enligt kampanjen, som består av solidaritetsorganisationer och fackföreningar, riskerar CSR-arbetet att bli tandlöst eftersom bolaget enbart planerar att föra dialog med producentföretagen och inte med lokala fackföreningar.
– De borde ta kontakt med berörda arbetare i stället för att som i dag förlita sig på uppgifter från företagen. Kontrollsystemet är också bristfälligt, det består i princip av att företagen själva fyller i ett formulär, säger Emy Åstrand.
Nina Johansson på Systembolaget känner sig dock främmande inför kritiken. Hon säger att bolaget tar arbetet på djupaste allvar.
– Vi ser otroligt allvarligt på de här frågorna. Vi vill utföra vårt alkoholpolitiska uppdrag på ett sätt som tar väl hand om människor och miljö, säger hon.
Systembolagets uppförandekod rymmer fyra områden: miljö, korruption, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Nina Johansson säger att de två sistnämnda hittills har saknats i arbetet men att de nu står näst på tur att behandlas.
– 2013 hoppas vi att kunna arbetat fram ett systematiskt arbetssätt för kontroll och uppföljning och utbildning av leverantörskedjan, säger hon.
Kampanjens kritik mot bristande engagemang för uppföljning och kontroll stämmer inte, tycker hon. Systembolaget har avsatt särskilda pengar för CSR-arbetet, men Nina Johansson vill inte berätta hur stor budgeten är.
Det sydafrikanska lantarbetarfacket Sikhula Sonke har också riktat kritik mot att kontrollåtgärderna inte inkluderar landets fackföreningar. Men Nina Johansson säger att fackets röst har hörts.
Detta genom att uppförandekoden inte bara baserats på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, utan även på ILO:s konventioner. Men hon utesluter inte att det kan bli aktuellt att lokalt samarbeta med facket.
– Vi själva har inte pratat med alla världens fackföreningar. Det gäller i ett senare skede att kunna kontakta de lokala fackföreningarna för kontrollarbetet.
Emil Boss är anställd på Systembolaget och medlem i den syndikalistiska sektionen, DFSA, som är delaktig i kampanjen.
– Problemet med CSR är att de flesta företag gör det av marknadsföringskäl snarare än för att man vill åstadkomma någon verklig förändring. Det synliggörs genom hur lite resurser man lägger på det, säger Emil Boss.
Om Systembolaget menar allvar med att inkludera lokala fackföreningar i CSR-arbetet är detta, enligt Emil Boss, en glädjande nyhet.
– Vi hoppas nu att man verkligen lägger tillräckligt med resurser och på allvar förbättrar villkoren. Det skulle stärka Systembolaget och folk skulle vara stolta över att vårt monopol kan skapa mer rättvisa villkor.
