När skolan meddelade att fem lärare och en fritidspedagog skulle dras in med hänvisning till att elevunderlaget nästa läsår sjunker med 21 elever var det droppen. Eleverna på Mosstorpsskolan i Skärblacka, strax utanför Norrköping, gick förra veckan ut i strejk.
– Vi ville visa att vi bryr oss och att vi vill ha kvar våra lärare. Det kommer ju helt klart att bli sämre nu. Ju färre lärare desto mindre hjälp kommer varje elev att få, säger Jessica Wärlander som går i årskurs åtta på skolan.
Under strejkens första dag, förra tisdagen, protesterade omkring 100 elever och många föräldrar utanför skolan med plakat. Jessica Wärlander berättar att de känt att de flesta lärarna uppskattat deras stöd. En lärare blev rörd och började gråta när hon förstod att eleverna strejkade för att hon skulle få vara kvar.
Kristina Jonsson, som är förälder med två barn på skolan, deltog under tisdagens protester. Hon berättar att elever inne på skolan som ville komma ut och ansluta sig till strejken blev hindrade av lärare som låste dörrar till klassrummen och hotade med sänkta betyg.
– Så får det faktiskt inte gå till. Den här strejken är en effekt av de nedskärningar som pågått i många års tid, eleverna måste få visa vad de tycker.
Jessica Wärlander känner ändå att de har de flesta lärarna på sin sida.
– Lärarna har förstått och håller med om att det kommer att bli sämre, men jag tror inte att rektorn har förstått, och det känns ju inte så bra.
Skolans rektor, Rosita Westerholm, kommenterade strejken inför närvarande press.
– Jag tycker att eleverna visar att de bryr sig om sina lärare. Men det handlar inte om nedskärning utan om anpassning. Vi får färre elever till hösten och därmed färre klasser och vi måste anpassa lärarantalet till den utvecklingen.
Men elever och föräldrar förstår inte hur matematiken går ihop.
– Om 21 elever motsvaras av fem lärare så skulle den här skolan ha över 90 lärare och det vet vi ju alla att den inte har, säger Kristina Jonsson.
– När barnkullar blir mindre drar man ner på personal, men när kullarna blir större igen så återanställer man ju inte i samma utsträckning. Om elevantalet växer med 21 elever igen om något år så ska de ju inte inbilla mig att de här sex tjänsterna kommer tillbaka, säger Claes Bodelsson som även han har två barn på skolan.
Claes Bodelsson och Kristina Jonsson anser att protesterna också handlar om något mer än deras lokala skola. Om lärartäthet och resurser till skolan överhuvudtaget.
– Neddragningar i skolan kommer inte att gynna någon, det kommer att slå tillbaka när fler går ut skolan med ofullständiga betyg och det kommer att öka på klasskillnaderna. Problemet är att det inte finns något regelverk som reglerar hur man får sköta en skola. De kan dra ner i princip hur mycket som helst. Eleverna är inte skyddade i lagen, säger Claes Bodelsson.
Under veckan stannade många elever hemma, andra strejkade ”tyst”. De gick till skolan, men inte på lektionerna utan pluggade i korridorerna i stället. På fredagen lämnade elever och föräldrar en protestlista mot uppsägningarna, med omkring 1000 namn på, till Norrköpings kommunalråd Lars Stjernqvist (S). Strejken blåstes därefter av.
Olle Johansson (S) är ordförande i Norrköpings barn- och ungdomsnämnd. Han berättar att de kommer att träffa elever och föra en dialog om saken. Han poängterar också att ingen har blivit uppsagd utan de sex personerna har omplacerats inom kommunen.
– Vi måste anpassa verksamheten efter de pengar vi har. Någonstans bestämde svenska folket att vi skulle satsa mer pengar på privatkonsumtion och mindre på offentliga utgifter. Sänker vi skatten måste ju pengarna tas någonstans ifrån och då är det vård, skola och omsorg som drabbas. Kommunerna fick 100 miljoner mindre i stadsbidrag 2011 och det är klart att det påverkar.
Varken föräldrar eller elever hyser några stora förhoppningar om att de sex tjänsterna kommer att få vara kvar.
– Det känns skönt att vi har gjort något för vår skola. Men det kommer ju kännas tråkigt om lärarna ändå försvinner, att de inte tar hänsyn till hur vi elever tänker, säger Jessica Wärlander.