I en undersökning från Arbetsförmedlingen hävdas att 77 procent av deltagarna i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas 3 är ”helt eller delvis nöjda”. En uppgift som tycks krocka med intrycket från talrika intervjuer och insändare från deltagare som varit kritiska till åtgärden, samtidigt som nästan inga arbetslösa offentligt stått upp till dess försvar.
”Jag var en av de personer som intervjuades. Jag känner mig utnyttjad i er propaganda att det är 8 av 10 som är nöjda med Fas 3”, skriver deltagaren Åke Svelander i ett brev till Arbetsförmedlingens publicerat på s-politikern Nina Drakfors blogg, enligt vilken brevet också kopierats och sänts av flera andra deltagare. Svelander tillägger också att han ”hoppas ni gör om denna undersökningen och hyr in ett professionellt företag.”
Centralt för kritiken är hur frågan ”Hur nöjd med din plats är du?” har tolkats. Nöjd i allmänhet, eller nöjd i jämförelse med andra platser? Till deltagare i Ungdomsgarantin och Fas 1 och 2 har Arbetsförmedlingen ställt frågan ”hur nöjd är du med garantin som helhet?”, vilket man inte frågat deltagarna i Fas 3.
I tidigare utvärderingar av dåvarande Aktivitetsgarantin förekom också frågan ”Skulle du delta i aktiviteten även om det inte krävdes för att få ersättning?”, som ger ett mer entydigt mått på om deltagarna upplever åtgärden som något negativt eller positivt. Den frågan har i denna utvärdering inte ställts till deltagare i någon av garantins tre faser.
– Jag jämförde med min åtgärd i Fas 2, där jag som ”rehabilitering” placerades på Reko [en återvinningscentral, reds. anm.] med tungt arbete trots att jag har läkarintyg på att det är skadligt för mig. I jämförelse med det är min Fas 3-plats mycket bättre, så jag svarade ”nöjd”, trots att jag är kritisk till hela systemet. Jag tror också att en del inte vågat svara kritiskt för att de är oroliga för att inte förbli anonyma, trots att det sades så, säger Eva Ingelsson från Norrköping, en av de intervjuade.
– De som ringer upp och frågar är inte samma personer som handhar ärenden, kommenterar Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson. Sedan kan man aldrig utesluta att någon som svarar annorlunda för att det är Arbetsförmedlingen som ringer, men vi förklarar ju att man är anonym.
Fas 3 är inte till för deltagarnas välbefinnande, utan ska enligt Arbetsförmedlingen underlätta för dem att få jobb. Här är svaren knappast uppmuntrande: en majoritet tror att de utför uppgifter som annars krävt anställda, och det är lika många som anser att Fas 3 försämrat deras utsikter att få jobb som de som tror att de förbättrats.
Det har rapporterats i bland annat DN att ”15 procent av deltagarna i Fas 3 har gått vidare till ett riktigt jobb”, men i rapporten står det i själva verket ”jobb eller utbildning”. Det finns dessutom ingen grupp utan åtgärd att jämföra siffran med.
I kartläggningen av anordnare konstaterar Arbetsförmedlingen att ”det mest förekommande är att varje anordnare har endast en deltagare”. Eftersom myndugheten bara räknat antalet anordare i varje storleksklass är det dock närmast en självklar slutsats att det finns fler små än stora.
Den intressantare uppgiften om hur många deltagare som återfinns inom respektive kategori lämnas inte. En överslagsräkning utifrån AF:s siffror visar dock att drygt hälften av deltagarna torde återfinnas hos anordnare som sysselsätter tio eller fler Fas 3:are.
28 procent av de tillfrågade har inte velat delta, men rapporten innehåller inte – som är vetenskaplig standard – någon analys av orsaker till bortfallet och åt vilket håll det kan ha påverkat resultaten.
– Undersökningen är helt ovetenskaplig, det är AF som granskat sig själva och de är ju politiskt styrda. Självklart kan man trivas på ett ställe för att man slipper vara på ett annat och så vidare. De 15 procenten som gått vidare är knappast särskilt imponerande när det inkluderar studerande och inte minst handledare inom Fas 3. Det ska vara en handledare per 20 deltagare och de rekryteras antagligen främst bland deltagarna, kommenterar Adrian Engström från Sveriges anställningslösas landsorganisation.
– Det får stå för honom. Andra får väl granska vår helt ovetenskapliga undersökning då, säger Clas Olsson.
– Den här undersökningen är inte gjord för att polera vår fasad utan för att vi ska veta om åtgärderna funkar eller inte, och en av slutsatserna är att vi måste öka stödet från arbetsförmedlarna.
