“Samma patriarkala strukturer som råder i resten av arbetslivslivet råder förstärkta på den förslummade arbetsmarknaden.” Emil Boss om hur arbetslivskriminaliteten slår mot kvinnor.
Igår publicerade DN en artikelserie om den rysktalande arbetsvärlden. Reportern Johan Fyrk har gått grundligt till väga. I Sverige finns just nu strax över 100 000 personer från de forna Sovjetrepublikerna, en siffra som tredubblats på tjugo år.
Utöver den officiella statistiken finns även ett okänt (men garanterat betydande) antal papperslösa arbetare från länder som Uzbekistan, Georgien och Kazakstan. I artikeln skildrar Fyrk hur skrupelfria arbetsköpare har byggt upp en egen infrastruktur för att lura och förtrycka rysktalande nyanlända och gästarbetare.
Det är ett faktum att det är kvinnor som drabbar värst av arbetslivskriminaliteten. Papperslösa kvinnor, kvinnor med tillfälliga arbetstillstånd, kvinnor i behov av så kallade spårbyten för att få stanna i Sverige.
Frågan om arbetslivskriminalitetens omfattning är en pågående undersökning. Journalister, beslutsfattare och myndighetstjänstemän försöker kartlägga nya delar av ett landskap som – trots att det befinner sig i mitten av samhället – länge varit dolt. I denna undersökning fokuseras det för lite på skillnaden mellan könen.
Det är ett faktum att det är kvinnor som drabbar värst av arbetslivskriminaliteten. Papperslösa kvinnor, kvinnor med tillfälliga arbetstillstånd, kvinnor i behov av så kallade spårbyten för att få stanna i Sverige.
En av arbetarklassens nya bojor stavas utvisningsbarhet. Hundratusentals arbetare tvingas idag att stå ut med urusla villkor eller att ta stora risker (till exempel risker att inte få någon lön), för att inte utvisas ur Sverige eller åtminstone för möjligheten att kunna stanna lite längre.
I ett bredare perspektiv är det naturligtvis fattigdom, krig och förföljelse i andra länder som skapar förtrycket, men här i Sverige är det just vanmakten hos arbetarna som möjliggör arbetslivskriminalitetens utbredning.
Vanmakten är brutal. Paternalism är ett maktförhållande som lämnar dörren vidöppen för kränkning. Arbetsrättsliga övergrepp, men också mentala och fysiska. Kvinnliga arbetare på den förslummade arbetsmarknaden löper risk att förtryckaren inte bara sticker med pengarna eller utsätter dem för en hälsofarlig arbetsmiljö.
Kvinnliga arbetare löper risken att chefen beter sig sexistiskt och utsätter dem för sexuella övergrepp. Samma patriarkala strukturer som råder i resten av arbetslivslivet råder förstärkta på den förslummade arbetsmarknaden.
Jag har träffat en hemstäderska som blev tafsad på av sin sjuttioåriga chef och när hon skrev att det var oacceptabelt svarade han att han inte kan behärska sig när han är kåt.
Jag träffade två systrar från Georgien som jobbat med byggstäd på ett företag med kollektivavtal. Förutom de vanliga problemen med att betala tillbaka en del av lönen, fick de löneavdrag om de inte hade (privata) kläder som chefen gillade och han skrek sexistiska saker i telefon när de krävde lön.
Jag har träffat en hemstäderska som blev tafsad på av sin sjuttioåriga chef och när hon skrev att det var oacceptabelt svarade han att han inte kan behärska sig när han är kåt. Jag har träffat arbetare som har gjort abort för att arbetsmiljön varit så usel att de insåg att de inte skulle kunna arbeta under en graviditet.
Nästa helg samlas rysk- och spansktalande lokalvårdare i Stockholm för att bilda en ny facklig organisering i Stockholm. Nästan alla bär erfarenheten av att ha lurats på lön av arbetslivskriminella bolag, men de bär också på andra erfarenheter. Frågor som till exempel herrarna i byggbranschen inte har behövt kämpa emot. De förtjänar verkligen vårt helhjärtade stöd.