Detta trots att tårgas är förbjudet att använda i krig, enligt FN:s konvention om kemiska vapen.
– Det kan sluta i fullständig katastrof med hundratals döda i värsta fall, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, till Arbetaren.
Tårgas har från polisens sida enbart varit tillåtet inomhus tidigare. Från och med februari ändras reglerna. Något Jerzy Sarnecki ställer sig frågande till.
– Jag förstår ärligt talat inte varför. Det är ytterst sällan som vi har den typen av demonstrationer i Sverige. Min uppfattning är att man inte ska skapa förutsättningar för mer våld, vilket jag tror att det här gör.
Enligt Rikspolisstyrelsen kommer tårgas användas ytterst restriktivt och får enbart hanteras av specialutbildade poliser.
Rikspolisstyrelsen menar att det måste finnas stor risk för konfrontation innan tårgaspatroner får skjutas in i en folkmassa.
Men Jerzy Sarnecki menar att risken för accelererande våld snarare ökar med tårgas som vapen.
– Dessutom finns det ju en risk att polisen frestas att använda tårgasen när det inte alls är nödvändigt, och vad händer då?
Du säger att det kan sluta i katastrof. På vilket sätt?
– Tänk dig till exempel tårgas inne på en fullsatt fotbollsarena där folk har svårt att ta sig ut. Det skulle skapa enorm panik och folk skulle kunna dö. Polisen har redan resurser de kan använda vid sådana här oroligheter, så jag ser absolut inget behov av den här lagändringen.
I både Grekland och Egypten har polisen använt sig av tårgas för att skingra stora demonstrationer de senaste året. Där vittnar flera demonstranter om fullständig panik när människor får svårt att andas.
Niklas Berg, som länge varit på Västbanken i Palestina för att spela in en dokumentärfilm, berättar för Arbetaren om hur han utsatts för tårgas av den israeliska armén. De erfarenheterna gör att ställer sig mycket skeptisk till lagändringen.
– Tårgas i höga halter kan påverka en psykologiskt. Jag kände att det inte gick att ta vägen någonstans och man tappade helt livslusten, jag ville bara lägga mig ner och somna. Om polisen dessutom skjuter tårgas mot en folkmassa så vet man ju aldrig vart gasen tar vägen. Det kan drabba så många andra och är ett väldigt trubbigt vapen.
Även fackförbundet Jusek, som företräder Sacos medlemmar inom polisen, är mycket kritiska till lagändringen.
Redan 2010 skickade de ett remissvar på Rikspolisstyrelsens dåvarande förslag. Där skriver Mats Vangstad, ordförande för polissektionen vid Jusek, att förbundet starkt ifrågasätter om det över huvud taget är lämpligt att använda tårgas mot folksamlingar.
En av de främsta anledningarna, enligt Mats Vagnstad, är att tårgas drabbar stora grupper och inte enstaka individer som beter sig stökigt. Mats Vagnstad säger till Arbetaren att argumenten mot användningen av tårgas är så kraftfulla att lagen aldrig borde ändrats.
Jusek avslutar sitt remissvar med att kostnaderna för att utbilda speciella poliser som alltid skulle finnas att tillgå kommer att bli betydligt högre än för att öka antalet så kallade dialogpoliser.
