Den 27 oktober har Teslastrejken pågått i ett år. Arbetaren träffar en strejkvaktande Emma Hansson, ordförande för IF Metall i Stockholms län, för att prata om året som gått och om unga arbetare identifierar sig mer med Elon Musk än med arbetarrörelsen.
Utanför Teslas servicecenter i Segeltorp utanför Stockholm pågår det vägarbeten. Ny asfalt ångar när jag stegar fram mot strejkvakterna. Utanför grinden till Teslas verkstadsparkering hittar jag Emma Hansson, ordförande för IF Metall i Stockholms län. Det är inte första gången hon intervjuas i Arbetaren, sist var för snart ett år sedan, samma dag som strejken drog igång.
På söndag har det gått ett år sedan strejken trädde i kraft. Sedan dess har strejkvakterna stått här måndag till fredag i princip varje vecka.
– Vi ser hur kunder kommer, lämnar bilar och åker iväg med taxi. Vi har också sett hur det kommer leveranser med post, det kommer även bilar med bärgningsbil. Men vi hör även att det tar längre tid nu än tidigare att få en servicetid, säger Emma Hansson. Hon lägger sedan till att det är nya ansikten bland de som arbetar på verkstaden.
Varje vecka träffar hon de strejkande, de har möten och ibland även utbildningsinsatser.
– Det kan vara tärande att vara hemma och det finns en viss oro för hur det påverkar en i sin yrkesroll. Samtidigt ser jag hur de som strejkar stärks i sin övertygelse att det här är viktigt.
Tesla började säljas i Sverige 2013 och det första servicecentret öppnade 2014. I dag finns det verkstäder på sju orter i Sverige, alla drivs av företaget TM Sweden AB. I fem års tid kämpade IF Metall för att teckna kollektivavtal med företaget. Stagnerade förhandlingar ledde till att facket till slut varslade om strejk för 120 personer som jobbar på de svenska Tesla-verkstäderna.
Men redan innan dess kom det uppgifter om att Teslas ledning i Sverige planerade att ta in strejkbrytare.
– De sa rakt ut att om det blir för lite folk på något ställe, alltså om många strejkar där, då kommer de att skicka dit folk från ett annat ställe, säger en anonym bilmekaniker till tidningen Dagens arbete.
“Letar upp företag utan kollektivavtal”
Strejken utökades snabbt till att omfatta 470 anställda på ytterligare 17 arbetsplatser som tagit emot Teslabilar. Dessa arbetsplatser blev då satta i blockad. Transportarbetarförbundet var först ut med att varsla om sympatiåtgärder, den 27 oktober förra året, och de som senast gick ut med sympatiåtgärder var fackförbundet Vision vars medlemmar på Göteborgs Energi sedan den 10 oktober inte längre utför arbete på Teslas laddstationer. IF Metall får även internationellt stöd från fack i Norge, Danmark och Finland.
Enligt Emma Hansson drar Tesla till sig andra företag som inte har kollektivavtal. Det är så de lyckas hålla verksamheten igång trots alla sympatiåtgärder.
– De hittar andra kreativa lösningar och letar upp företag som inte har kollektivavtal.
Tyder inte detta på att det finns ett bredare problem på svensk arbetsmarknad?
– Det finns en fara i att det här blir en vattendelare. Att det blir en schyst arbetsmarknad och en som inte är det, och det hotar i längden våra övriga arbetare, säger Emma Hansson.
Det är inte alla arbetare på Teslas servicecenter som strejkar. Tillföljd av att arbetare brutit mot strejken har IF Metall under det gångna året uteslutit medlemmar. Det har bland annat hänt i Stockholmsområdet.
– Förra hösten var vi tvungna att utesluta de som var medlemmar men inte gick ut i strejk eftersom det var ett stadgebrott att inte ställa upp på strejken, säger Emma Hansson.
Utöver strejkbrytande arbetare på plats avslöjade tidningen Arbetet i augusti att minst en strejkbrytare hade flugits in.
– De flyger in folk från andra orter och andra länder. De är svåra att ha koll på och få kontakt med, säger Emma Hansson.
Musk som maktspelare
Tesla är kända motståndare till facklig organisering. 2023 bildades The Tesla Workers United på företagets fabrik i New York, varpå ett 30-tal anställda avskedades. Företrädare för fackklubben anser att det var en direkt konsekvens av att arbetarna organiserade sig.
Teslas ägare Elon Musk toppar tidningen Forbes lista över de rikaste personerna i världen. Utöver Tesla äger han bland annat SpaceX som tillverkar rymdraketer och den sociala medieplattformen som han döpt om från Twitter till X. På X har Elon Musk kommenterat strejken och sympatiåtgärderna med “This is insane”.
I Tyskland ockuperar aktivister skogen där Tesla, trots att lokalbefolkningen röstade nej, fick tillåtelse att bygga ut sin fabrik. På hemsidan för aktivistgruppen “Tesla stoppen” motiverar man ockupationen med att fabriken kommer förstöra grundvattnet i området och att el-bilar är en falsk grön lösning, men också med att Elon Musks företagsimperium ger honom makt att påverka demokratiska processer.
Hur ser du på risken med att den här typen av multinationella företag kan komma att påverka Sverige och den svenska modellen framöver?
– De kommer in i Teslakonflikten med väldigt mycket kapital och kan stötta anläggningarna här även om de inte är lönsamma. Med X är det ju en annan fråga också, en demokratifråga om vem som hörs och syns. Samkör de det här kan det ju bli ett samhällsproblem, säger Emma Hansson.
Inför den stundande årsdagen av strejken skrev LO:s ordförande Johan Lindholm tillsammans med ordförandena för 13 fackförbund en debattartikel i Aftonbladet. I den poängterar de att 6000 arbetsköpare skrivit kollektivavtal sedan den 27 oktober förra året och att “Teslas beteende är en anomali på svensk arbetsmarknad.”
– Den svenska modellen lever och frodas om än inte på Tesla, säger Emma Hansson.
Toys “R” Us – en annan situation
När Arbetaren intervjuar strejkexperten Jesper Hamark pekar han på att det finns skillnader mellan Toys “R” Us konflikten och Tesla konflikten, trots att dessa ofta jämförs. 1995 gick Handels ut i strejk då den amerikanska leksaksjätten inte ville teckna kollektivavtal. Handels hade en klar majoritet av de anställda bakom sig, men det var inte bara det.
– Men sedan är det också såklart så att Tesla inte säljer leksaker utan betydligt dyrare bilar och bland köparna, som med största sannolikhet tillhör de mer välbärgade i samhället, är nog synen på företaget mer positiv än hos resten av befolkningen, säger Jesper Hamark till Arbetaren i mars.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.