För första gången på länge ökar de svenska utsläppen. Framförallt beror det på att användningen av diesel tagit fart igen efter Tidöpartiernas sänkning av reduktionsplikten för snart ett år sedan. Nu sågas regeringen ännu en gång för att inte ta klimatkrisen på allvar.

– Tidöpartierna tar inte klimatfrågan på allvar. Vi har en regering som för en politik som ökar utsläppen när vi lever i tider med rekordtemperaturer och det är katastrofalt.

Det säger Kristina Östman som är chef på klimatenheten vid Naturskyddsföreningen till Arbetaren.

Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som tagit fram de nya dystra siffrorna som visar att klimatutsläppen i Sverige ökat med hela 5,6 procent under årets andra kvartal jämför med förra året vid samma tid.

Under det första kvartalet 2024 ökade utsläppen ännu mer, med nära sju procent jämfört med året innan.

Främst är det inom bygg- och transportsektorn som ökningen varit som starkast. Men också genom hushållens högre konsumtion. Enligt SCB beror ökningen på att användandet av diesel tagit fart igen efter den SD-styrda regeringens starkt ifrågasatta beslut att kraftigt sänka reduktionsplikten från 30,5 procent till sex procent för snart ett år sedan.

– Det här var tyvärr väntat. Regeringen låtsas att de har en ambitiös klimatpolitik när det i själva verket är precis tvärtom. De har ju aktivt nedmonterat fungerande klimatpolitik och tagit bort nästan allt stöd till satsningar på förnybar energi, elbilar och energieffektivisering, säger Kristina Östman.

“Totalt haveri”

Regeringens klimatpolitik har redan upprepade gånger sågats från alla möjliga håll. Både miljöorganisationer, oppositionen och den samlade expertgruppen inom den statliga myndigheten Klimatpolitiska rådet har varit starkt kritiska till att Sverige inte gör mer i frågan.

– Det är mycket allvarligt. Det är ett totalt haveri av regeringen. Vi har varit djupt kritiska till den höjda inblandningen av fossilt bränsle, till de sänkta fossilskatterna och att takten på elektrifieringen bromsas. Vi hade velat se en fortsatt reduktionsplikt som gör att man klarar klimatmålen, säger Miljöpartiets språkrör Amanda Lind till Dagens Nyheter.

• #20/2024
• Inrikes

Moderatmännens ilska: Klimatprotest vid riksdagen

Bryter mot klimatlagen

Så sent som i mars tidigare i år skrev Klimatpolitiska rådet i sin rapport att ”Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås”, samtidigt som de menade att regeringen bryter mot klimatlagen som instiftades 2017 och som syftar till att motverka de allt mer akuta klimatförändringarna.

Liberalernas Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har vid flera tillfällen både hånats och ifrågasatts för att hon enligt kritiker låter Sverigedemokraterna styra regeringens klimatpolitik.

• #32/2023
• Inrikes

Ökad repression mot klimataktivister

I en intervju med Sveriges radios miljöprogram Vetenskapsradion Klotet sade hon för bara någon vecka sedan att regeringens politik inte lett till några ökade utsläpp.

Nu kommenterar hon de nya uppgifterna i en intervju med Dagens Nyheter.

– Självklart är det så att när produktionen ökar och vår ekonomi blir starkare och inflationen stävjas – då påverkar det vår ekonomi något enormt. Det påverkar också våra utsläpp som en följd av att vår ekonomi växer, säger hon till tidningen.

Men enligt SCB förklarar inte den växande ekonomin den kraftiga utsläppsökningen.

Kritiken är stenhård. Både fackförbund och människorättsorganisationer kraftsamlar nu för att stoppa Tidöregeringens kontroversiella förslag om en angiverilag. 

– Sammanslutningen från civilsamhället är i det närmaste total och det råder en fullständig samsyn i att det här är helt fel väg att gå, säger Anna Johansson som är generalsekreterare på svenska Amnesty till Arbetaren.

Hon är en av trettiotalet talare som på onsdag samlas för en stor manifestation på Sergels torg i centrala Stockholm under parollen Stoppa angiverilagen.

• #66/2023
• Inrikes

Motståndet mot angiverilagen växer

Liknande demonstrationer har redan hållits i flera andra svenska kommuner sedan den SD-stödda regeringen strax efter valet 2022 meddelade att de ville se en lag där offentlighetsanställda ”ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”.

– Konsekvenserna skulle bli att det så kallade skuggsamhället förvärras. Att brottsutsatta inte törs kontakta polisen, att sjuka inte vågar söka vård eller att barn till papperslösa, som redan är en väldigt utsatt grupp, inte går till skolan av risk för att bli anmäld, säger Anna Johansson.

Hon, och flera andra människorättsorganisationer med henne, har länge kritiserat det omdiskuterade lagförslaget.

En statligt ledd utredning kring lagen väntas presenteras den 29 november, och förslaget har väckt känslor även utanför Sveriges gränser.

– Det är fullständigt omänskligt, kommenterade exempelvis Michele Levoy, från den europeiska människorättsorganisationen Picum, lagförslaget i brittiska The Guardian tidigare i höstas.

Arbetaren har vid flera tillfällen rapporterat om den kokande ilskan och ökade oron bland sjuksköterskor, läkare, socialsekreterare, lärare och andra yrkesgrupper som riskerar påverkas av lagen.

• #70/2023
• Inrikes

Tusentals protesterade mot angiverilagen

– Regeringens förslag är inte förenligt med vare sig vår yrkesetik, vårt uppdrag eller med Barnkonventionen, sade Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till Arbetaren förra året.

Välfärdsfacken enade mot angiverilagen

Bakom manifestationen i Stockholm nu på onsdag står de fem fackförbunden inom välfärdssektorn som sammanlagt företräder 1,2 miljoner medlemmar. 

Veronica Magnusson är förbundsordförande i Vision som organiserar bland annat socialsekreterare, tandsköterskor och läkarsekreterare.

Även hon ska tala på onsdag och skräder inte orden mot lagförslaget.

– Vill vi ha ett angivarsamhälle? Införs lagen är det ett stort steg mot ett allt mer auktoritärt system som skulle försämra välfärdsuppdraget i grunden, säger Veronica Magnusson.

• #70/2023
• Signerat

Johan Apel Röstlund:
Tidögängets hittills svåraste huvudvärk

Enligt henne och flera andra fackliga företrädare skulle anställda inom exempelvis kommuner tvingas till helt nya arbetsuppgifter om lagen går igenom. Många lärare och andra berörda yrkesgrupper har varnat för massuppsägningar om regeringen står på sig.

– Därför lägger facket inom välfärden ny allt krut på att det här inte ska bli verklighet. Det är en fråga där Tidöpartierna gått alldeles för långt och de måste helt enkelt ta hänsyn till vilka konsekvenser det skulle leda till för alla som jobbar inom den offentliga sektorn. Det är inte för sent att ändra sig och jag förväntar mig att de nu lyssnar på oss och inte går vidare med lagen, säger Veronica Magnusson.

Förutom fackförbund och människorättsorganisationer har även flera av Sveriges kommuner och regioner tagit aktiv ställning mot lagen om anmälningsplikt för offentligt anställda.

• #68/2023
• Inrikes

Hela listan: 92 verksamheter som vägrar ange

– Kravet att ange papperslösa barn kan aldrig hamna på barnskötare, undersköterskor eller elevassistenter. Alla barn ska känna sig trygga när de går till förskolan. Papperslösa ska känna sig trygga när de söker vård. Välfärden ska vara en trygg plats fri från angiveri. Därför måste förslaget stoppas, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande i Kommunal i ett pressmeddelande inför onsdagens manifestation.

• #69/2023
• Inrikes

”En civil olydnad som Sverige aldrig tidigare upplevt”

Den syndikalistiska fackklubben ZADS har förlorat det första av tre mål mot arbetsköparen Ceva Logistics Nordic Services som bedriver verksamheten på Zalandos lager.

Fallet gäller en tidigare anställd och ZADS dåvarande ordförande. Som Arbetaren tidigare rapporterat hävdar Ceva Logistics Nordic Services, en underleverantör till Zalando, att han varslades som en följd av låga prestationer i relation till hur många varor han hanterade per timme. Facket motsätter sig detta och menar att han snarare blev varslad när de fick reda på hans roll i facket.

Arbetsdomstolen ser sakliga skäl för uppsägning

Fallet togs till Arbetsdomstolen och den 16 oktober kom domen.

Enligt domstolen har bolaget sakliga skäl att säga upp den tidigare anställda. De har tagit del av rådata från den handscanner som lagerarbetaren använde och bedömer att det inte finns någon anledning att tvivla på uppgifterna i datasystemet. Domstolen bedömer att den inaktiva tiden för personen i fråga varit anmärkningsvärt hög, då den under ett halvår legat på drygt halva arbetstiden. 

• #80/2024
• Inrikes

Varslades från Zalandos lager när arbets­köparen fick veta hans roll i facket

Syndikalisterna ifrågasätter hur mål mäts

– Det är märkligt att domstolen godtar att bolaget, som har statistik för hur övriga anställda presterar, inte kan visa upp jämförande data. I stället konstaterar de att arbetstagaren inte uppfyller målen. Det gör att arbetsgivaren kan ställa ett mål, och även om hundra arbetstagare inte klarar det målet, har de fortfarande sakliga skäl att säga upp en som inte klarar det, säger John Nordmark, jurist på SAC och ombud för sektionen i fallet.

Arbetsdomstolen avslår även driftsektionens yrkande om att bolaget kränkt den anställde och driftsektionens föreningsrätt. John Nordmark berättar att eftersom domstolen bedömde att det fanns sakliga skäl till uppsägning behövde de inte pröva frågan om kränkning av föreningsrätten.

– Gällande föreningsrättskränkningen är det inget märkligt att domstolen avslår det. Domstolens resonemang handlar enbart om prestationen. Det vara bara om det faktiskt var en uppsägning utan sakliga skäl som domstolen behövde ta ställning till om detta också var en föreningsrättskränkning, säger Johan Nordmark.

Driftsektionen behöver nu betala rättegångskostnader på 287 000 kronor. John Nordmark, säger att det är olyckligt och att det nu är upp till driftsektionen att bestämma hur man vill gå vidare. 

Under hösten väntar ytterligare två rättegångar där sektionen stämt Ceva Logistics Nordic Services för uppsägningar.

Hur kan utgången av rättegången kan komma att påverka de kommande två fallen?

– Det är inte min sak att avgöra. Men att det såklart är ett sämre läge eftersom även de ärendena i högre eller lägre grad också handlar om prestation.

• #80/2024
• Inrikes

Sparkades från Zalandos lager: ”Företags­hälsovården hotade med avsked”

Arbetsdagar präglade av kontroll, press och stress är vardag för de som arbetar på Zalandolagret i Brunna. Det framkommer när Arbetaren gör ett oplanerat besök och får ta del av några av de anställdas berättelser om enorm stress, övervakning och vakter som kontrollerar skiftbytena.

Paraplyet vänds ut och in och det yr av regnvatten kring lastbilarnas hjul när jag går mellan industristängslen. Här, i Brunna utanför Kungsängen, finns flera lagerlokaler och logistikföretag. Det är skiftbyte och två röda bussar lämnar och hämtar arbetare på Zalandos lager, som drivs av företaget Ceva Logistics Nordic Services.

Strax innanför grindarna står en ung man med en papperskopp med kaffe i handen som just avslutat sitt pass. Han säger: ”Jag vet inte vad jag ska säga, det är okej, det är sådär, det är lager”.

Han berättar att det är jobbigt att vara bemanningsanställd och arbeta för timlön. Det är svårt att få heltid och fast anställning, konstaterar han.

Fortsatta problem på Zalandos lager

Arbetaren har rapporterat om hur tidigare anställda varit kritiska mot arbetsköparen. Agnes Lansrot, förhandlingssekreterare på Stockholms LS, säger att det fortfarande finns problem på arbetsplatsen. På Stockholms LS har de en speciell telefontid för medlemmar på Zalandos lager och det kommer ständigt in nya fall. Just nu har facket tre förhandlingsärenden.

– Det handlar ofta om att folk har någon sorts arbetsskada och blir trakasserad av arbetsledare eller chef, säger Agnes Lansrot.

Grymey Aregay, har just blivit uppsagd efter att ha varit arbetsbefriad under en period. Han arbetade på Zalandos lager i fem år.

Innan han stängdes av arbetade han på packavdelningen. Han hade fått byta från plock till packavdelningen eftersom han hade ont i fötterna. När han skulle byta tillbaka hade Grymey Aregay fortfarande ont i foten, den närmaste chefen sa då att han skulle återkomma men hann gå på semester innan Grymey Aregay fick besked. En annan avdelningschef sade åt Grymey Aregay att gå till plockavdelningen. Grymey Aregay försökte svara att han väntade på besked om var han skulle placeras på grund av smärtan i foten. Plötsligt en dag när han skulle stämpla in fungerade inte kortet. Han beskriver att det var en jobbig händelse.

– Det var många kompisar som skrattade bakom mig. Jag kunde nästan inte sova på två veckor, säger Grymey Aregay.

Han beskriver arbetsplatsen som ett fängelse.

– Man känner ingen frihet. När man går på toa kommer någon bakom dig, du får inte sitta och dricka vatten i två minuter, då kommer de och påminner om målet.

Grymey Aregay är inte ensam om att vara kritisk. Fouad, som egentligen heter något annat men som vill vara anonym för att inte få problem på arbetsplatsen säger såhär:

– De tror inte vi är människor. De tar inte det vi säger på allvar.

Fouad berättar att chefer och vakter betett sig aggressivt på arbetsplatsen, men att de inte får gehör från cheferna. Han berättar hur en anställd nyligen blev filmad av en säkerhetschef för att han inte ville visa sitt anställningskort. 

– Han filmade, tog bild och var aggressiv. Vi gick och pratade med cheferna och de sa samma sak som tidigare när vi anmälde. De vill inte göra någonting, de låtsas att de vill och skriver anteckningar. Cheferna bryr sig om sig själva inte om arbetarna, de tror inte vi är människor. De tar inte det vi säger på allvar, säger Fouad.

Vakter kontrollerar skiftbytena

Vid parkeringsplatsen till lagret i Brunna möter Arbetaren två vakter som håller koll på skiftbytet, en vid grinden och en vid ingången till lagret. Den ena berättar att de är där för att det lätt blir stökigt när så många ska in och ut.

Transport har kollektivavtal på arbetsplatsen och på sin hemsida skriver de att de har förbättrat arbetsmiljön och att de fortsätter göra det. De skriver att de har en god samverkan med arbetsköparen, men att det kan bli tuffa förhandlingar.

– Transport har kollektivavtal på arbetsplatsen, och där tror jag inte det är samma problem. Men transport verkar inte ha så stora klagomål på arbetsmiljön medan vi ser hur många anställda blir utslitna eller är med om arbetsplatsolyckor, säger Agnes Lansrot.

Grymey Aregay berättar att han tidigare inte kände till SAC Syndikalisterna.

– Jag brukade ringa till Transport, de brukade berätta på ett annat sätt och hjälpte inte. 

Både Fouad och Grymey Aregay beskriver hur folk behöver stressa för att nå upp till målen.

– Det är en jättestor arbetsplats. Folk springer, säger Grymey Aregay.

På packavdelningen är målet 155 varor i timmen.

– De gör kanske 200 och är helt svettiga, hinner varken dricka eller gå på toa, säger Fouad.

Extrem stress orsakar hälsoproblem

Han jobbar på plockavdelningen. Han beskriver hur stressen får konsekvenser.

– Jag svimmade, det snurrade i huvudet. Jag kunde inte stå, jag trodde jag skulle dö på arbetsplatsen och satte mig på soffan.

Fouad berättar att ambulansen fick komma, och att det symptomen tycks ha orsakats av stress och ångest. Samtidigt berättar han att han är långt ifrån ensam om att påverkas av stressen på det sättet.

Stora och särskilda beställningar, säger Grymey Aregay, tar längre tid att packa ihop. Han beskriver att om man tar det lugnt och gör det snyggt, säger de att det tar för lång tid. Om man i stället är snabb, pekar de på att det är för dålig kvalitet.

– Först ska man lägga skor, sedan jackor, sedan textil. Men om man gör noggrant hinner man inte målet.

Han beskriver hur de som är snabba och når över målet kan bli teamledare. 

– Sedan jämför de och säger att de klarade 300. Men alla människor är inte likadana, några är snabbare andra långsammare, säger Grymey Aregay.

• #80/2024
• Inrikes

Varslades från Zalandos lager när arbets­köparen fick veta hans roll i facket

Fouad beskriver också att det är långt ifrån alla som når upp till målet och att många på arbetsplatsen har skadade knän eller ryggar.

Enligt Grymey Aregay är det svårt att få gehör från teamledaren.

– De som blir teamledare tänker bara på målet, inte på folket. De lyssnar inte på oss.

Enligt Grymey Aregay kan det leda till en varning om man inte når upp till målet och den “aktiva tiden” som arbetsköparen mäter.

Arbetstagarna får ofta och många varningar

Agnes Lansrot ser ett problem med att företaget inte vill gå in på hur aktiv tid mäts.

– Du skannar ett paket och sedan ska du ställa det någonstans. Går det för lång tid börjar det räknas som inaktiv tid och de kunde inte svara på efter hur lång tid det börjar räknas som det.

Eftersom det är så många som har varningar är det svårt för den enskilde arbetaren att veta hur allvarligt företaget tycker att det är, säger Agnes Lansrot. Hon anser att Ceva Logistics Nordic Services utnyttjar att de har systemen för att mäta prestation.

– Det går såklart att sätta upp mål som inte går att uppnå och mäta prestationer för att sedan när man vill säga upp någon ha tillräckliga skäl att göra det, säger Agnes Lansrot.

Enligt Fouad ber bemanningspersonalen de som är anställda av Ceva Logistics Nordic Services att prata med cheferna.

– Bemanningen ber oss Ceva:re att gå och prata med cheferna. De säger “jag ber er, för om vi ska prata med cheferna kommer vi få sparken direkt”, säger Fouad men beskriver att när de gör det så säger cheferna att de är för få. Samtidigt som han ser att det är få som vågar vara öppna med sin kritik. Vid upprepade tillfällen när de har frågor om arbetsmiljön, säger Fouad att cheferna säger att de inte kan svara.

Stressen slår tillbaka på individen

Grymey Aregay berättar att bemanningspersonalen är extra stressade på grund av risken att inte få komma tillbaka om de är för stressade. 

– De kanske gör 250, de hinner inte prata, de bara springer. 

Grymey Aregay tycker inte att det ska vara ett krav att nå upp till målet.

– Målet står inte med i kontraktet, det står att du ska jobba måndag till fredag 8 timmar om dagen.

Skiftbytet på Ceva Logistics Nordic Services går snabbt.

Arbetare strömmar ut från det enorma lagret. Arbetaren försöker få en kommentar från två unga kvinnor som just verkar ha avslutat sitt pass, men de har för bråttom in i en av de två bussarna det står ”abonnerad” på. Sedan far bussar och bilar iväg och plötsligt är det lugnt igen.

Inne på lagret börjar lagerarbetarna i nästa skift sina pass.