Även om de flesta är positiva till facket är det få unga som går med. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Samtidigt berättar Unga byggares ordförande, Cajsa Holmqvist, för Arbetaren att de brukar få med sig hela skolklasser när de besöker gymnasier.
Fackliga organisationer har svårt att nå ut till unga och tillfälligt anställda, visar en avhandling från Göteborgs universitet. Ändå tycks attityderna gentemot facket inte ha förändrats särskilt mycket under de senaste två decennierna. Det framkommer i den jämförelse mellan tre enkätundersökningar från åren 1997, 2006 och 2018 som Göteborgs universitet nu presenterar.
– Från slutet av 90-talet till 2010 minskar anslutningsgraden med ungefär en procent per år. Därefter har det varit rätt stabilt, runt 70 procent. Framförallt är det nykomlingar på arbetsmarknaden som inte går med, snarare än att arbetstagare går ur facket, säger sociologen Jesper Prytz, som skrivit avhandlingen i ett pressmeddelande.
Samtidigt svarar runt 60 procent i samtliga tre enkätundersökningar att de är positiva till att facket behövs i löneförhandling.
Rutin på att värva
Unga byggare är en fackförening som inriktar sig på unga arbetare. De har rutin på att värva medlemmar. De brukar besöka gymnasieskolor och får oftast med sig hela klasser som elevmedlemmar, enligt Cajsa Holmqvist, ordförande för Unga byggare.
Som elev kostar det inget att vara med i facket, men det gäller att se till att de stannar i facket även efter skoltiden då de blir betalande medlemmar, menar hon.

– När man har skrivit in dem som gratismedlemmar behöver man ha en återkoppling, och ringa och förklara att det kommer börja kosta. Det brukar vi i Unga byggare göra den sommaren efter att de tagit stundenten, säger Cajsa Holmqvist.
Fler unga lämnar facket i brist på jobb
De sista två åren har Unga byggare märkt att brist på jobb får folk att lämna.
– När det är dags att bli betalande medlemmar märker vi att det är många som inte får jobb och då finns det inte någon poäng att vara kvar och betala medlemsavgift när man är arbetslös, säger Cajsa Holmqvist.
En av de anledningar Jesper Prytz ger till att färre i dag går med i facket handlar om förändringarna i det så kallade Gentsystemet. Dessa gjordes 2007 och 2008 innebar att skatteavdragen för fackligt medlemsskap slopades samtidigt som avgiften för a-kassan höjdes. Det blev därmed dyrare både att vara med i facket och i a-kassan.
Huruvida de som lämnat facket på grund av arbetslöshet kommer tillbaka till facket om de får jobb, är, enligt Cajsa Holmqvist, svårt att veta.
– Hamnar de unga på ett mindre företag, där vi inte är etablerade med förtroendevalda eller MB-grupper(medbestämmandegrupper), är det svårt för oss att fånga upp dem, säger Cajsa Holmqvist.
Hon ser en tendens att arbetare på mindre företag kan vara mindre benägna att gå med i facket.
– Man ser relationen till chefen på ett annat sätt och bortser från att man är arbetare för att man kanske jobbar sida vid sida med sin chef, säger Cajsa Holmqvist.
Att inte lyckas fånga upp de unga på arbetsmarknaden är problematiskt för fackföreningarna.
– I de flesta europeiska länder är det så att om man inte gått med i facket i 30-årsåldern, så gör man det inte heller senare i livet. När färre går med under det här kritiska fönstret sjunker anslutningsgraden över tid, säger Jesper Prytz.
Ingen visstid i byggbranschen
Som följd av politiska beslut blev allmän visstidsanställning en accepterad anställningsform år 2007, skriver Göteborgs universitet.
– Visstidsanställningarna är framför allt koncentrerade hos unga. På så sätt får unga en svagare anknytning till arbetsplatsen och blir svårare för facken att rekrytera, säger Jesper Prytz.
En bransch där både visstid och ung personal är vanligt förekommande är hotell- och restaurangbranschen. Inom byggbranschen finns dock inte visstidsanställning som anställningsform.
– Vi har inga visstidsanställningar, så det är inte ett bekymmer som rör oss. Men vi har en motpart som önskar att det skulle finnas visstid- och deltidsanställningar. Det motsätter vi oss helt och hållet, säger Cajsa Holmqvist.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.