I dagsläget lever omkring 120 000 människor utan tillgång till läkarvård och rent vatten i de undermåliga flyktinglägren i västra Burma. Rohingyafolket, en muslimsk minoritet i landet, tillhör de värst drabbade men ändå har frågan om deras svåra situation knappast lyfts i Burma.
– Läget i Rakhinestaten i västra Burma är hemskt och otroligt allvarligt. Inte minst för de rohingyas som befinner sig på avlägsna platser, som varken nås av humanitär hjälp eller där de kan röra sig fritt på grund av den oerhörda spänningen mellan folkgrupper, säger Shantana Shahid från Svenska Burmakommittén till Arbetaren.
Rasismen och hatet mot rohingyas är utbredd, enligt Shantana Shahid. Läkare Utan Gränser har under en längre tid skickat ut alarmerande rapporter om hur människor gång på gång fördrivits från sina byar och hur det är svårt att nå fram med hjälp i provinsen Rakhine. Men tystnaden från den fredsprisbelönade Aung San Suu Kyi är i det närmaste total.
– Hon är väldigt försoningsinriktad och är inte konfrontativ gentemot militären. Hon vet att om hon skulle lyfta frågan om minoritetsgruppernas rättigheter, och då särskilt rohingyas, skulle hon förlora ett enormt inrikespolitiskt stöd inför valet 2015, säger Shantana Shahid.
Även utländska hjälparbetare som tagit sig in i de provisoriska flyktinglägren för att hjälpa till har mötts av hot och trakasserier från grupper i området som inte tillhör rohingyas. Men myndigheterna och landets mäktiga militär har hittills inte gjort något för att förbättra situationen.
I höstas bröt nya oroligheter ut i delstatsprovinsen Rakhine och upp emot 36 000 personer tvingades fly från sina hem. I flyktinglägren där de samlas saknas rent vatten och mediciner samtidigt som sjukdomar och frustration sprider sig.
Arjan Hehnkamp som är generalsekreterare för Läkare Utan Gränser i Holland uppmanar på organisationens hemsida de burmesiska myndigheterna att agera för att motverka hot och skrämsel och underlätta för det humanitära biståndet att komma fram.
Burma betraktar rohingyafolket som illegala invandrare från Bangladesh, ett land där de inte heller har några som helst rättigheter och enligt FN tillhör de några av världens mest utsatta minoritetsgrupper.
Enligt Shantana Shahid på Svenska Burmakommittén ser inget ut att förbättras den närmsta framtiden, oavsett presidentvalet 2015.
– Byar har bränts och snart kommer regnperioden, vilket kommer att göra situationen i flyktinglägren ännu mer akut. För rohingyas handlar allt just nu om överlevnad.
I mitten av februari kom även uppgifter om hur thailändsk gränspolis dödat 15 flyktingar från rohingyas sedan de skulle sättas på båtar tillbaka till Burma.
– Alla andra minoritetsgrupper i Burma har partier och även väpnade grupper som representerar dem, men som det är nu finns det ingen som tar parti för rohingyas. För dem handlar allt om överlevnad just nu, säger Shantana Shahid.