Enligt flera politiska experter är den nya krisen i USA framprovocerad av en allt mer radikal högerfalang inom Republikanerna. President Barack Obama skrädde därför inte orden under tisdagsmorgonen då USA föll över det så kallade budgetstupet.
”De gjorde det faktiskt. En grupp republikaner har tvingat staten att stänga på grund av Obamacare, i stället för att rösta igenom en riktig budget”, twittrade Barack Obama strax efter att han låtit meddela flera myndigheter i landet att de på obestämd framtid måste stänga igen sina verksamheter.
Bakgrunden är att delar av Republikanerna anser att den omfattande sjukförsäkringsreformen är för dyr och därför har de tydligt sagt att de inte tänker godkänna någon budget om inte reformen rivs upp.
– Det handlar i grund och botten om en radikalisering åt höger av en grupp ur den så kallade Tea Party-rörelsen, tillhörande Republikanerna, i representanthuset. De vill att Obama avstår från reformen, säger Erik Åsard, professor på Svenska Institutet för Nordamerikafrågor vid Uppsala universitet, till Arbetaren.
På tisdagen fick stora delar av USA:s offentliga sektor stängas ned. Endast passkontroller, militär, socialtjänst, post, sjukhus och flygledning fick order om att fortsätta arbeta som vanligt. Omkring 800 000 anställda inom andra statliga myndigheter, så som Livsmedelsverket, Nasa och Smittskyddsinstitutet, tvingades däremot stanna hemma från sina arbeten, något som också riskerar dra ned ytterligare branscher i krisen.
Många fruktar att det här bara är början på en mycket större kris för USA och hela världsekonomin.
– Det kommer att bli otroligt stora störningar i samhället och staten förlorar enorma belopp varje vecka. Men värst är det naturligtvis för vanliga anställda som på obestämd tid nu inte får ut någon lön, de riskerar att råka väldigt illa ut, säger Erik Åsard.
Det som kan hända är att Republikanerna inte ger med sig och då vägrar att gå med på att höja USA:s lånetak. Det skulle göra att landet inte längre kan betala räntan på sina redan enorma lån, vilket i sin tur skulle få stora konsekvenser för världsekonomin. Senast den 17 oktober beräknas USA slå i det så kallade skuldtaket på 16 700 miljarder dollar.
I en artikel i New York Times skriver den amerikanske ekonomiprofessorn och Nobelpristagaren Paul Krugman att hela världsekonomin vilar på att USA alltid kan betala sina skulder, men att det är något som Tea Party-republikanerna inte verkar bry sig om.
Men det finns också republikaner som motsatt sig sina partikamraters agerande och nu varnar vissa av dem för att partiet kommer att få skulden för den havererade situationen enbart på grund av det starka motståndet mot sjukförsäkringsreformen.
– Det rör sig om ett fyrtiotal ledamöter från Tea Party-rörelsen, men eftersom just de har så starkt stöd från sina valkretsar så behöver de inte vara särskilt kompromissvilliga, säger Erik Åsard.
