Centro Estratégico de Seguridad y Protección de la Patria, CESPPA, som inrättats av vänsterpresidenten Nicolás Maduro, ska begära in, organisera, integrera och utvärdera information som är av intresse för nationen på en strategisk nivå och relaterad till ”inre och yttre fiender”. Informationen ska samlas in från landets säkerhets- och underrättelsetjänst samt offentliga och privata institutioner. Det ska ske i enlighet med den bolivarianska revolutionen, även om det inte finns något stöd för detta varken i landets konstitution eller dess lagar. Den nya byrån kommer att ha befogenhet att sekretessbelägga eller begränsa spridning av information.
Maduro har utsett Gustavo González López till chef för CESPPA. Han var tidigare befälhavare för den bolivarianska milisen som inrättades av den tidigare presidenten Hugo Chávez till stöd för armén, marinen, flygvapnet och nationalgardet när det gäller försvarsuppgifter.
– CESPPA liknar den nationella säkerhetspolitiska doktrinen som rådde under 1970- och 1980-talen, både när det gäller risken för censur och ännu allvarligare, inriktningen på inre fiender, säger den argentinske statsvetaren Andrés Serbin vid Centro de Estudios Globales y Regionales, Cegre.
Han menar att det är mycket oroande att dess verksamhet inte ska övervakas av offentliga eller civila institutioner, som parlamentet exempelvis, och att dess första chef är en före detta militär.
Francisco Leal, statsvetare vid universitetet Los Andes i Colombia har skrivit att den säkerhetspolitiska doktrinen upprätthöll idén om att garantera samhällets säkerhet genom att garantera statens säkerhet. För att uppnå detta var den militära kontrollen över staten nödvändig liksom att den yttre fienden ersättas med den inre. Doktrinen var en del av USA:s strategi under kalla kriget för att förhindra spridning av kommunism i Latinamerika efter andra världskriget, enligt historikern Edgar Velásquez vid Caucas universitet i Colombia.
Genom doktrinen befäste Washington sin dominans över länder i Latinamerika under det kalla kriget och gav upphov till ett högerorienterat politiskt tänkande i länderna, skrev Velásquez i tidskriften Estudios Latinoamericanos som publicerades av universitetet Nariño i Colombia 2004. Många är de latinamerikanska officerare som utbildats i antigerillakrigföring riktad mot ”den inre fienden” – det vill säga nationell politisk, social eller facklig opposition – vid USA:s militärakademi i Panama.
Den våg av demokratisering som svepte över regionen under andra halvan av 1980-talet ledde till ett ifrågasättande av doktrinen. Men de väpnade styrkorna har inte genomgått några genomgripande förändringar.
Under inflytande från Washington har de väpnade styrkorna i flera länder börjat ta på sig polisiära uppgifter och uppgifter som berör den inre säkerheten – nu med fokus på narkotikahandeln och kriminaliteten. Den riktningen ökar risken för att den nationella säkerhetspolitiska doktrinen dyker upp igen på den latinamerikanska scenen, enligt Costa Ricas säkerhetsminister Mario Zamora. Inom ramen för doktrinen förföljdes oppositionella, klassade som ”inre fiender”. Tiotusentals dödades, många utsattes för tortyr och förblev försvunna i flera länder.
CESPPA har inrättats efter vad som kallats upprepade sabotage, ständiga elavbrott och en kris i ekonomin. Den 30 september utvisade Maduro tre amerikanska diplomater som han uppgav hade konspirerat mot regeringen och som han anklagade för att ha bidragit till utvecklingen och för att ha kontakter långt ut på högerkanten i Venezuela.
IPS har sökt presidentens socialistparti, PSUV, för en kommentar angående CESPPA, men flera politiker har avböjt att kommentera och hänvisat till att de vill sätta sig in i dess utformning först.
Rocío San Miguel, ordförande för den ickestatliga organisationen Control Ciudadano para la Seguridad, la Defensa y la Fuerza Armada, varnar för att byrån kommer att leda till medborgargarden och angivare bland medborgarna.
– Alla organisationer och personer är skyldiga att lämna information till CESPPA om praktiskt taget vad som helst, säger hon.
Alianza por la Libertad de Expresión, som samlar organisationer för journalister och människorättsaktivister, hävdar att beslutet att inrätta byrån måste rivas upp eftersom det strider mot konstitutionella rättigheter som rätten till information och förbudet mot censur.
– Det allvarligaste är begreppet ”den inre fienden”, eftersom varenda kritiker och motståndare till regeringen skulle falla inom den kategorin, säger Carlos Correa, koordinator för organisationen Espacio Público, som arbetar med medie- och yttrandefrihetsfrågor.
