Bilden av västvänliga demonstranter börjar därigenom i vidare uträckning ersättas av det antisemitiska och ultranationalistiska partiet Svobodas allt större inblandning i protesterna, som beskrivs som de största i landet sedan den orangea revolutionen 2004.
– Jag tycker mig se hur Svoboda tar allt mer plats och ökar sitt inflytande över protesterna. Skulle det vara val i Ukraina i dag skulle det med största sannolikhet få mer än 10 procent av rösterna.
Det säger Per Anders Ruding, historiker vid Lunds Universitet och expert på högerradikala rörelser i Ryssland och Ukraina, till Arbetaren.
Protesterna som startade efter det att president Viktor Janukovytj beslutat att inte skriva under ett samarbetsavtal med EU för snart tre veckor sedan tog ny fart under söndagen efter det att landets premiärminister Mykola Azarov varnat demonstranterna för att fortsätta sina protester. Rykten säger också att Viktor Janukovytj de0n senaste tiden hållit flera möten med Rysslands president Vladimir Putin om att ansluta Ukraina till en tullunion med Moskva, något som dock dementeras från den ukrainska regeringens håll.
Enligt flera internationella medier anslöt sig nya grupper under söndagen, för att bland annat protestera mot polisens våld under de första veckornas protester.
Under måndagen stormade kravallpolis flera huvudkontor för oppositionen i landet, bland annat Svoboadas. Demonstranter på torget omringades också och barrikader som byggts upp på gatorna i Kiev revs av tungt utrustad polis.
Men Svoboda, som sedan förra året sitter med i landets parlament, har också tagit allt större plats. När Leninstatyn revs vajade snart högerradikala och nazistiska flaggor på platsen och enligt Per Anders Ruding blir situationen i landet allt mer paradoxal.
– Svoboda har profilerat sig som väldigt antiryska och antikommunistiska. Men de är ju heller inga anhängare av väst, utan har i stället ett väldigt nära samarbete med flera andra högerextrema europeiska partier som ungerska Jobbik och tyska NPD.
Per Anders Ruding säger också att det å andra sidan finns en stor grupp som stödjer den sittande regeringen i framför allt de östra delarna av landet där Ukrainas många ryskspråkiga bor, något som
gör att situationen blir allt svårare.
– Det är på många sätt ett väldigt delat land. Mellan Sovjetnostalgiker, kommunister, högerextrema och genomkorrumperade partier som främst representerar olika ekonomiska intressegrupper. Inga av dessa är särskilt demokratiskt lagda. Lösningen på den situation som nu uppstått är inte lätt och läget skulle kunna urarta och gå riktigt åt skogen.
Enligt Per Anders Ruding finns det dock krafter inom oppositionen ute på gatorna, som inte vill se Svobodas medlemmar i samma protester. Demonstranter vittnar också om hur ultranationalister hotat dem som kommit med budskap som inte backas upp av Svoboda.
Ingmar Oldberg är forskare inom Rysslandsprogrammet vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm och han säger till Arbetaren att situationen i landet är oroväckande.
– Svoboda och de ultranationalistiska grupperna är väldigt våldsamma och det gör att polisen och till och med militären skulle kunna slå till hårt mot eventuella fortsatta demonstrationer. Svobodas inblandning gör också att den mer sansade oppositionen förlorar sitt anseende i flera europeiska länder. Jag är tyvärr väldigt pessimistisk över läget som det ser ut just nu, säger Ingmar Oldberg.