Den ryskspråkiga halvan av Ukraina, som nu i princip saknar representanter i den nybildade regeringen, reagerar inte enhetligt på den nya situationen i huvudstaden.
Sedan en rysk dumaledamot från det Putinstödjande ryska partiet Fäderneslandet den 31 januari kom till Krim för att etablera en separatistisk ”Slavisk Antifascistisk Front” har alltfler ryska nationalister anslutit sig till den gaturörelse som i dag lyckades storma Krimrepublikens parlament i Simferopol.
– Vi antifascister har i vilket fall ingenting med detta att göra, säger en mångårig antifascist från Sevastopol, där de ryska nationalisterna har störst stöd.
Regeringsföreträdare för Krimhalvöns Autonoma Republik, som följer ukrainsk lag men har egen statsförvaltning, har tidigare deltagit på de sammanträden i Charkov där det som återstår av den avsatte president Janukovitjs Regionernas Parti deklarerade att man kommer att ”fortsätta arbeta för ett sammanhållet Ukraina”.
En fjärdedel av halvöns befolkning är Krimtatarer – varken ryssar eller ukrainare. Även bland ryssarna på halvön har det historiskt funnits en stark Krimidentitet och en stolthet kopplad till halvöns status som självstyrd republik, i praktiken mer självstyre än vad någon av de ryska delrepublikerna åtnjuter.
Hamnkommunen Sevastopol, som sedan Sovjetunionens sönderfall hyrs ut till den ryska Svartahavsflottan, styrs dock av ett eget koordineringsråd med mer direkt koppling till den ryska staten. Partierna som nu sitter i den ukrainska regeringen har dock tidigare lovat att bryta respektive omförhandla hyresavtalet ifråga. Sevastopol-kommunens ordförande, Aleksej Tjalij, har i dag uppmanat Ryssland att assistera det ryska ”självförsvaret” på Krim.
Högra sektorns öppna grupper på vkontakte.ru – en rysk motsvarighet till Facebook – har de senaste dagarna uppmanat sina anhängare att sätta kurs mot Simferopol och försvara Ukrainas ”suveränitet”, och därmed den ryskdominerade autonoma republikens regering, mot de rysknationalistiska angreppen. Enligt uppgifter från Krimhalvöns proryska nyhetsbyrå har ett antal sammandrabbningar förekommit mellan vad som ser ut att vara pronazistiska så kallade ”banderovtsi” från västra Ukraina och de militanta proryska nationalisterna.
Ryskt flygvapen har under dagen markerat närvaro i området.
I andra ryskspråkiga delar av landet finns i nuläget inga officiella uttalanden som stödjer de proryska upproren.
– Här i Donetsk byggdes en omfattande separatiströrelse som härjade på gatorna fram till Janukovitjs fall. Det var tusentals, med en arme av kriminella och unga män med påkar i fronten som försökte visa sin vilken stark vilja till separation det finns i Donbass-regionen. Guvernören var med på det. Nu däremot, försöker samma regionala myndigheter som drog igång det hela, för bara några veckor sedan, att lugna ner det hela, säger Sergei Shtukarin.
Han jobbar på Center for Political Studies – en fristående forskningsinstitution som bland annat arbetat med oberoende opinionsundersökningar i samband med politiska val i Donetsk-regionen. De var tidigare lokaliserade i den historiska fakulteten på Donetsks statliga universitet.
Den 6 februari tvingades den medlemsstyrda verksamheten, som tidigare delfinansierades med biståndsmedel från Sverige och andra västländer, ut ur fakultetens lokaler av polis.
– De har aldrig gillat vårt medborgarrättsliga arbete. De accepterar fortfarande inte institutioner som producerar oberoende statistik i den här staden, säger Sergej Shtukarin.
Oavsett om man räknar mord, arresteringar, eller sjukhusbesök till följd av misshandel så står ligger Donetsk – Janukovitj hemstad – överlägset i topp, i jämförelser med övriga ukrainska landsdelar.
– Vi får väl se om den svenska flaggan hänger kvar på väggen ifall dom släpper in oss igen, säger Shtukarin ironiskt.
