På söndag hålls val till EU-parlamentet i Sverige. Ställningen mellan de två största partigrupperna, socialdemokratiska S&D och den konservativa EPP, är rekordjämn. Något som kan göra att fler väljer att kryssa en kandidat.
Enligt den europeiska organisationen Votewatch, som i dagarna presenterade sin senaste valprognos baserad på opinionsmätningar i samtliga medlemsländer, ser det ut som att EU-parlamentets största grupp, den konservativa där bland annat svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, kommer att tappa flera mandat. Valprognosen tyder också på att den socialdemokratiska partigruppen kommer att öka med några mandat. Samtidigt väntas flera högerradikala partier gå framåt kraftigt, men också vänsterns partigrupp beräknas få fler mandat i parlamentet
efter valet.
En skillnad från det svenska riksdagsvalet som hålls i mitten av september att är helgens val till Europaparlamentet är mer personfixerat. Partierna satsar därför hårt på att profilera sina förstanamn, och bland väljarna är inte partitillhörigheten lika viktig som i andra val. En enskild parlamentariker kan också få mer att säga till om i jämförelse med till exempel i riksdagen, förklarar Niklas Bolin som är lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
– Potentiellt sett kan det vara lättare för en politiker i EU-parlamentet att påverka än i riksdagen. Är man skicklig och lyckas få rätt uppdrag inom parlamentet går det att driva igenom ganska mycket om man får sin partigrupp med sig, säger han.
Som exempel nämner Niklas Bolin Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin som, med hjälp av den gröna gruppen, lyckats sätta fiskepolitiken på kartan.
– Det är naturligtvis ett givande och tagande och mycket kohandel. Men de som verkligen brinner för sina frågor har stor chans att få igenom dem. Personliga egenskaper spelar större roll inom EU än på riksnivå där de enskilda partierna är mer betydelsefulla, säger han.
Ändå är intresset för att rösta till EU-valet mindre än vid riksdagsvalet, en trend som känns igen från resten av Europa.
– Till stor del handlar det naturligtvis om att Europaparlamentet inte har någon betydelse för regeringsbildandet i de olika länderna. Många tycker också att det som händer inom EU verkar krångligt och förstår nog inte betydelsen, trots att EU på många sätt påverkar samtliga nationer med lagar och bestämmelser, säger Niklas Bolin.
I år har dock vissa förändringar skett inför valet. EU-kommissionens ordförande kommer att utses med stöd av den partigrupp som fått flest platser, något som kan ha stor betydelse för den kommande mandatperioden. Det kan ha fått fler att förtidsrösta och bestämma sig redan innan valdagen.
– Ju större partigruppen inom EU-parlamentet är desto mer får den att säga till om, mer talartid och större tillgång till viktiga utskottsplatser, säger Niklas Bolin.
Björn Fägersten är forskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Han håller med Niklas Bolin om att enskilda politiker kan ha lättare att driva igenom frågor
i EU-parlamentet än i riksdagen.
– Europaparlamentet har mycket makt, därför kan partigrupperna påverka väldigt mycket om de lyckas få igenom sina förslag, säger han.
Många av dem som väljer att inte rösta brukar uppge att det ändå inte spelar någon roll och att EU är väldigt trögflytande. Vad säger du om det?
– Jag vill faktiskt vända mig mot den bilden. Demokrati är trögt och det kan ta tid, men om vi till exempel jämför med många av medlemsstaterna är det faktiskt relativt lite byråkrati. Jag tycker att vissa partier slänger sig alldeles för slentrianmässigt med det här att de vill skära i byråkratin. Alternativet skulle då vara att de stora medlemsländerna får igenom allt, byråkratin är ju på ett sätt till för att skydda de mindre länderna.
