Uppemot 40 skott sköts in genom fönstret på Kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn.
I lokalen hölls ett möte om konst, hädelse och yttrandefrihet där den svenske konstnären Lars Vilks befann sig. En förbipasserande 55-åring träffades och dog.
När en synagoga full av besökare senare attackerades dog en ung judisk man som höll vakt utanför efter ett skott i huvudet.
I Paris, när redaktionen på tidningen Charlie Hebdo attackerades, dog betydligt fler, men tillvägagångssättet var likartat. Även här fanns ett judiskt mål: kosherbutiken.
Men terrorhotet mot judar blev då inte lika omdiskuterat som hotet mot yttrandefriheten. Detta trots att åtskilliga islamistiska terrordåd de senaste åren riktats mot just judar.
Så sent som i maj förra året sköt en man med kopplingar till radikala islamistiska grupper ihjäl fyra personer på det judiska museet i Bryssel. Två år tidigare sköts tre barn och en rabbin på en judisk skola i Toulouse ihjäl av en jihadist.
I Sverige har många judiska lokaler nu fått polisbeskydd efter den gångna helgens händelser i Köpenhamn.
Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han tror att anledningen till att judiska mål drabbats hårt har att göra med tillgängligheten.
– Det är mjuka mål. En skola, som i Toulouse och ett museum som i Belgien. De är inte lika lätta att skydda som en tidningsredaktion. Jyllands-Posten och Charlie Hebdo har ju haft ett massivt beskydd. Men Frankrike har flera hundratusen judar, Sverige har omkring 20 000. Hur skyddar man en så stor grupp? En tidningsredaktion kan ha ett skalskydd på ett annat sätt, säger han.
Motiven till att attackera satirtecknare och tidningar som man uppfattar kränker islam och judiska mål tror Mohammad Fazlhashemi skiljer sig åt.
– När det gäller Charlie Hebdo och Vilks tror jag att de har två syften. Det första är att de vill visa för en bred muslimsk allmänhet att de är de enda som gör något åt de här teckningarna som upplevs som kränkande gentemot islam, säger han.
– De vill vinna i popularitet genom att visa sig handlingskraftiga. Och det är tveksamt om de lyckas med det. Men det kan trigga unga att inspireras när de ser att det är någon som gör något, säger han.
Det andra syftet tror Mohammad Fazlhashemi har att göra med den polarisering som attentaten bidrar till.
– De som planerar de här attackerna räknar kallt med att det kommer reaktioner på dåden som kommer att drabba den muslimska befolkningen. De islamofoba krafter som misstänkliggör alla muslimer får medvind och det tar sig uttryck i bränder mot moskéer, att kvinnor i slöja blir spottade på och så vidare. Allt det ökar polariseringen. Och de här grupperna har något att vinna på polariseringen.
Attackerna mot de judiska målen beskriver Mohammad Fazlhashemi som baserade på ren och skär antisemitism. De klassiska argumenten om att judarna styr världsekonomin, kontrollerar media och politiken och så vidare. Därtill används konflikten Israel-Palestina flitigt.
– De skiljer inte på Israel som stat och civila judar i Belgien, Frankrike eller Danmark. Det är precis som när alla muslimer misstänkliggörs efter vad en terrorgrupp gjort, på samma vis misstänkliggörs alla judar för vad Israel har gjort. När man tittar på deras sajter så motiveras attackerna alltid med att muslimer har blivit utsatta för något som attacken sedan är en hämnd på. När man attackerar judar i Europa hänvisar man till Mellanöstern, säger han.
– Sedan köper ju inte den muslimska allmänheten det. Säkert finns det en och annan kriminell ung muslim, som den här killen i Köpenhamn, som dras till budskapet, men de flesta muslimer ser vad det här ställer till med.
