Efter söndagens lokalval står det klart att högerpartiet Partido Popular, PP, förlorar stort i flera viktiga fästen. I betydande städer som Madrid och Valencia, där PP länge haft stor makt, ser borgmästarplatserna ut att gå förlorade till till representanter för lokala aktivistgrupper och medborgarlistor som stöds av vänsterpartiet Podemos. Det är något som kan innebära stora förändringar om partiet lyckas omsätta sina politiska krav i handling.
Ännu återstår flera tuffa förhandlingar. Men valresultaten talar sitt tydliga språk, även om några procentsatser ännu inte presenterats, då de som röstats fram ställde upp under flera olika grupperingar, som i sin tur stöds av det relativt nybildade vänsterpartiet.
– Podemos har varit otroligt duktiga på att knyta till sig folk från de nätverk som bildades vid de stora protesterna i landet 2011, säger Niklas Bremberg som är statsvetare vid Utrikespolitiska institutet, specialiserad på spansk politik, till Arbetaren.
Niklas Bremberg tror att en del av vänstergruppernas framgångar i den gångna helgens val beror på att många Podemos-anknutna nätverk och organisationer lyckats kanalisera det utbredda missnöjet som finns i Spaniens efter de senaste årens kraftiga ekonomiska åtstramningar. Dessutom är representanterna inte förknippade med den politiska makten i landet, menar han.
– De har lyckats måla upp en bild av sig själva som frånkopplade från den politiska eliten som i dag står långt från vanligt folk.
Vad tror du Podemos och de andra gruppernas framgångar kommer att innebära i praktiken?
– Rent praktiskt ser det ju faktiskt ut att bli så att flera borgmästare från bland annat PP förlorar sina poster. Men det är naturligtvis oklart ännu hur mycket av deras politik som kommer att gå igenom. Det återstår ju fortfarande förhandlingar och Podemos kommer säkert tvingas göra avsteg från vissa av sina löften.
Hos PP börjar det dock mullras i de interna leden. Krav på förändringar har redan framförts av flera högt uppsatta medlemmar, efter att de förlorat borgmästarplatsen i bland annat Madrid. Där pekar allt nu på att den pensionerade domaren Manuela Carmena tar över.
Hon var tidigare aktivist mot Francodiktaturen och medlem i landets då förbjudna kommunistparti. Under sin valkampanj pratade hon mycket om att göra huvudstaden mänskligare genom bland annat subventioner av viktiga basvaror och en starkare fördelningspolitik.
Även i landets andra största stad, Barcelona, kan en kvinna från aktivistvänstern komma till makten. Ada Colau har länge kämpat mot de brutala avhysningar av hyresgäster som inte haft pengar till hyran. Hon har även deltagit i ockupationer mot flera av stadens banker i protest mot den förda ekonomiska politiken.
Podemos har vuxit snabbt sedan de stora protesterna som skakade stora delar av Spanien 2011. Själva partiet bildades först 2014 och siktar nu in sig på parlamentsvalet i november.
Bland annat har partiledaren Pablo Iglesias förklarat att de vill se fri hälsovård och större satsningar på utbildning. Han kallade i ett uttalande söndagens valresultat för magiskt och sade att förändringens vår kommer att vara ända till november.
Men Niklas Bremberg är inte lika säker på att framgången kommer att hålla i sig.
– Till viss del kan man naturligtvis säga att det blåser vänstervindar. Samtidigt vet vi att många som brukar rösta på PP lät bli att rösta i lokalvalen och valdeltagandet är alltid lägre på lokal nivå. Men det är klart, PP gjorde ett katastrofval och befinner sig i ett väldigt tufft läge.
