Irland har tillsammans med Malta, Polen, Andorra och San Marino Europas strängaste abortlagstiftning. Varje år reser omkring 4 000 kvinnor och flickor från landet för att genomföra en abort. Den stränga lagen, instiftad i konstitutionen sedan 1983, gör det i princip omöjligt att göra abort även om kvinnans liv är i fara. Straffet ligger på 14 års fängelse och även till exempel sjukvårdspersonal riskerar höga bötesbelopp om de hjälper en kvinna med information eller upplysningar kring hur en abort går till.
– Kvinnor och flickor som behöver en abort behandlas som kriminella. De blir stigmatiserade och tvingas bege sig utomlands, vilket påverkar både deras mentala och fysiska hälsa. Den irländska staten kan inte längre blunda för verkligheten och hur landets lagstiftning påverkar tusentals personer varje år på ett fruktansvärt sätt, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Salil Shetty.
När en folkomröstning nyligen gav rätt till samkönade par att ingå äktenskap var det många som jublade och hoppades på en attitydsförändring i det katolska Irland. Men samtidigt märks inga tecken i abortfrågan. Trots stora protester ser det inte ljust ut, menar Kristina Ljungros, som är förbundsordförande i Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, och som reser till Irland om två veckor till Arbetaren.
– Det råder i princip totalförbud.
I rapporten beskrivs flera uppmärksammade fall där kvinnor tvingats bära på döda foster i upp till 14 veckor eftersom sjukvårdspersonal varit rädda för att straffas om de gjorde abort. Peter Boylan, som är gynekolog och tidigare chef för Irelands National Maternity Hospital, frågar sig också hur nära döden en kvinna måste vara för att få göra abort. Han menar i rapporten att det i dag inte finns något svar på den frågan i landet.
– Som lagen är nu måste vi vänta tills kvinnan är så sjuk som möjligt innan vi kan agera, säger han i ett pressmeddelande från Amnesty.
Amnesty kräver nu en ändring och lanserar den världsomfattande kampanjen ”Min kropp mina rättigheter” som är tänkt att pågå till hösten 2016, med kravet att lagen åtminstone ska uppfylla miniminivån för internationell rätt. Det vill säga att kvinnor får rätt till abort efter våldtäkt eller om deras egen hälsa anses vara i fara. Men på Irland sätts fortfarande fostrets liv framför kvinnans, menar Amnesty.
En historia som fått stora rubriker är den om en nyanländ flykting som blivit gravid efter en våldtäkt. Kvinnan ansökte om abort men nekades av myndigheterna och inledde då en hungerstrejk. Det slutade med att hon tvångsmatades på sjukhuset och tvingades att föda mot sin vilja med hjälp av kejsarsnitt, något som ledde till stora protester både inom landet och i omvärlden.
– Det är ju inte så att irländska kvinnor inte gör aborter. Men de tvingas resa till England eller andra länder och det har inte alla varken råd eller möjlighet till, säger Kristina Ljugros från RFSU.
Hon tror dock inte att den nyligen genomförda folkomröstningen som gav samkönade par rätt till äktenskap kommer att påverka abortfrågan i landet.
– Man ska inte gå i fällan att tro att bara för att man lyfter en fråga så kommer den andra automatiskt. Så här ser det ut i många katolska länder och det beror på religionens inflytande.
Vad kan omvärlden göra för att sätta press på Irland i den här frågan?
– Jag vill verkligen inte se en gemensam lagstiftning inom hela EU, för då kommer rätten till abort att försämras i länder som Sverige. Men EU borde ändå trycka på och bidra med en opinionsbildande roll och visa på de fruktansvärda konsekvenser som de här lagarna leder till, säger Kristina Ljungros.