[Bok] Are you here for the game? Fotboll i Londons utkanter
Johan Åberg, Peter Johansson och Erik Westin
Idrottsförlaget, 2015
Varje år flyger tiotusentals turister till London för att gå på musikal, shoppa längs Oxford Street och bränna mer pengar än vad reskassan tillåter på en svindyr sittplatsbiljett till någon av toppmatcherna i Premier Leauge.
Men de senaste årtiondena har något förändrats. Fotbollen har visserligen blivit bättre och spelarna rikare, men de riktiga supportrarna har fått kliva åt sidan när priserna till de hypermoderna arenorna stigit i höjden. I en ny bok guidar författarna Johan Åberg, Peter Johansson och Erik Westin oss genom de lägre ligasystemen och tar oss tillbaka till rötterna i utkanterna av den genomkommersialiserade sporten.
Brittisk fotboll har sedan starten av de legendariska Tipsextra-sändningarna 1969 varit en viktig del i de flesta svenska fotbollssupportrars liv. Lag som Arsenal, Manchester United och Chelsea har många gånger fler supportrar här än en medelmåttig allsvensk klubb och ingenting tyder på att intresset håller på att avta.
I England, däremot, tvingas fler och fler att ge upp sin livslånga kärlek till klubben i deras hjärtan när stenrika oligarker köper upp lagen och pumpar in utländskt kapital för att maximera sina vinster. Resultatet har visserligen rönt framgångar på den globala fotbollsmarknaden, men i de luggslitna kvarteren runt de topprenoverade arenorna har få längre råd med en biljett, än mindre ett årskort till de bekväma sittplatsläktarna som nu upptar all plats runt de välklippta gräsplanerna.
Därför har fler och fler börjat söka sig lägre ned i seriesystemet. Där spelet visserligen är sämre, långbollarna fler och tacklingarna fulare – men där det fortfarande finns möjlighet att möta sina vänner på ståplatsläktaren, ta en pint i halvtid och kanske framför allt – en av de viktigaste delarna i supporterkulturen – inflytande över klubbverksamheten.
Den nyutkomna Are You Here For The Game?, med förord av fotbollsjournalisten Erik Niva, ger oss en lysande inblick i livet som hängivet fan till lag som Brentford FC, Leyton Orient och Barnet. Men också om de minst lika viktiga pubarna dit du bör gå innan match, till fanzinen du måste läsa och till den motkultur och det engagemang som skapats i områden utanför de fashionabla shoppingdistrikten långt bortom Londons väldiga tunnelbanenät.
Det handlar om en sammanhållning, en livsstil och ett val att lägga sina surt sparade pengar på gamla matchprogram och bortaresor i sunkiga bussar. Eller som Erik Niva själv skriver: Det är ju en missuppfattning att fotboll går ut på att vinna. Fotboll handlar istället om en brokig gemenskap och en tillåtande samhörighet. Om tradition, identitet och särart. Om att förlora hemmapremiären mot Derby med 4–1 och att stå kvar ändå.
Kanske allra tydligast blir det i kapitlet om Trevor Williams och hans historia tillsammans med AFC Wimbeldon. Klubben, som efter en flytt av den anrika föreningen Wimbeldon FC från södra London startades om av tre besvikna supportrar och som nu kämpar med tillvaron i den långt ifrån glamourösa leauge two (den fjärde divisionen i det engelska seriesystemet).
Trevor Williams var själv en av de som tröttnade på girigheten hos den dåvarande ägaren och vägrade följa med när favoritlaget flyttades nio mil norrut och bytte namn till Milton Keynes Dons FC. I dag fungerar han som vaktmästare och allt i allo i den supporterstyrda föreningen och berättar underhållande om sitt förhållande till utvecklingen inom den brittiska fotbollen.
Men vi får också en inblick hur det lilla laget Clapton FC i division 9 mångdubblat sitt publiksnitt sedan den antifascistiska supportergruppen Clapton Ultras bildats. Tillsammans arbetar de för att hålla läktarna fria från rasism och homofobi och jobbar stenhårt för att få fler boende i de smutsiga kvarteren i östra London aktiva i föreningen.
Det här är en berättelse om fotbollens bokstavligt talat livsviktiga gräsrots-rörelser. Om hur traditioner lever vidare hos en publik utan tjocka plånböcker och om hur ideellt arbete skapar en meningsfull fritid och en kamratskap mellan människor oavsett bakgrund. Det är en historia långt bortom resultat och ryska dollarmiljardärer.
Och också, en berättelse utan de trötta klyschorna kring den mytomspunna och lika fåniga firmakulturen. Det är en skildring av ett London i skuggan av resebroschyrernas färgglada uppslag. Om en fotbollskultur som i allra högsta grad lever.