Radar Ny grekisk demokrati växer fram Krisen som slagit rot i Grekland har gett utrymme för ett alternativt sätt att leva. Människor har små resurser, men obegränsat med tid. I skuggan av fattigdom, växande partier på höger- och vänsterkanten, och korrupta myndigheter har de sociala rörelserna blomstrat upp.
Radar Kampen om rörelsen och välfärden I Kampen om facket talar Björn Horgby om ”välfärdsberättelsen” som beteckning på det socialdemokratiska framstegsprojektet från 1930-talet och framåt. Staten gav välfärd åt medborgarna genom att omfördela en del av tillväxten – Socialdemokraterna kunde inta rollen som de goda gåvornas givare. Som i varje elegant berättelse bar framgången också fröet till undergången, skriver Göran Salmonsson.
Radar Möte med dem som fastnat i muren ”Migration synliggör globala hierarkier och pekar på så sätt rakt mot hjärtat av vår tids stora ödesfrågor: frågorna som rör resursfördelning och avgrundslika klyftor mellan rika och fattiga, privilegierade och exploaterade, mäktiga och förtryckta.” I den tunna men innehållsrika Fortets murar får vi möta migranter som fastnat på olika ställen i muren. I den grekiska […]
Radar Modstulet från mitten När finanskrisen nu går in på sitt femte år har den naturligtvis redan hunnit samla på sig en betydande litteratur, till vilken allt från ekonomer som Joseph Stiglitz till grävjournalister som Greg Palast bidragit. Men inte särskilt många svenska röster. Björn Elmbrant, tidigare krönikeskrivare över såväl nyliberalismens genombrott (Så föll den svenska modellen) som IT-bubblan (Dansen kring guldkalven) har nu börjat fylla den luckan med Europas stålbad – krisen som slukar välfärden och skakar euron, utgiven av Arenagruppens förlag Atlas. Jon Weman har läst den.
Radar Fuck off-pengar till alla Idén om en basinkomst brukar framföras som alternativ till arbetssamhället. En basinkomst är en summa pengar som betalas ut till alla, utan krav på motprestation eller behovsprövning. En relevant aspekt för vänstern är de ändrade styrkeförhållandena på arbetsmarknaden som blir följden av en sådan inkomst, skriver Annie Hellquist.
Radar Guldstjärnan, peppcoachen och Pelle från Bollnäs Efter arbetsplatsträffar och företagsjippon får man ibland en konstig känsla i magen. Bland guldstjärnor, blommetaforer och lyckostudier anas olustiga baktankar, skriver Emil Boss.
Radar Skulden genom världshistorien De sumeriska handlarna använde aldrig penningmynt – de första pengarna var i stället den bokförda krediten. Men kredit har också en annan sida: räntebärande lån som kan krävas in med våld har historiskt varit ett av folkmajoritetens största plågoris. I antiken tycks skuldbördor ha väckt påfallande mycket ilska och upprorsvilja. I modern tid har det snarare blivit tvärtom: just skulder uppfattas som moraliskt oantastliga. Jon Weman har läst David Graebers uppmärksammade bok om skuldens historia.
Radar Upp till kamp emot – vad? För två år sedan publicerade tidningen Arbetaren Zenit ett förstamaj-uppslag med bland annat frågor till politiker och debattörer om dagens betydelse. I dagarna har delar av uppslaget, med KD-politikern Miriam Erikssons något historielösa enkätsvar cirkulerat i flera sociala medier. Då väldigt många människor hört av sig – bland annat en mycket upprörd person på Kristdemokraternas riksdagskansli – väljer vi att återpublicera uppslaget i sin helhet.
Radar Myten om den svarte mannen Den typiska nidbilden av svarta män baseras på deras antagna hypersexualitet och oförmåga att kontrollera sina kroppsliga begär. Patricia Hill Collins hävdar att det i en eurocentrisk ideologi skapats en bild av en avvikande och onormal sexualitet: den svarta. Bland andra den amerikanska feministen Angela Davis menar att föreställningar om svarta mäns sexualitet oundvikligen leder till motsvarande omdömen om svarta kvinnor. Linn Hjort undersöker de ännu levande rasstereotyperna och teorierna om deras konsekvenser.
Radar När hatet mot löneslaveri var mainstream Visste du att kravet på arbetarstyrda företag en gång var lika amerikanskt som äppelpaj? Visste du att arbetarkvinnor i USA organiserade sig för att avskaffa löneslaveriet långt innan ”syndikalism” blev ett begrepp i Europa? Har du tänkt på att ledare för de svenska facken, företagen och staten agerar som om syndikalismen riskerar att sprida sig? I följande artikel ger juristen och syndikalisten Lars Högström några historiska tillbakablickar som han menar ger hopp om en bättre värld.
