• Radar

Vi ser en bortskämd pöbel

Den grekiska ekonomin sjunker under tyngden av ett massivt besparingsprogram. Grekland är inte det enda landet som har drabbats av eko­nomiska bekymmer de senaste åren, men ingen annanstans har man förlitat sig så starkt på nedskärningar som där. Högerns reformagenda genomdrivs under skydd av moralargument och en debatt om kulturella skillnader. Tycker vi att grekerna förtjänar sitt öde? undrar Erik Wiklund.

• Radar

En svensk tiger – väpnad till tänderna

Den militära affärsuppgörelsen mellan Saudiarabien och Sverige har fått stor uppmärksamhet i svenska medier under vårvintern, och förra veckan avgick den svenske försvarsministern. Men Sverige utgör även på andra sätt en viktig plats för den globala vapenproduktionen, samtidigt som den svenska försvarsmakten mer villigt än någonsin ger sig ut på nykoloniala äventyr tillsammans med Natoländer. Att Sverige skickade stridsflyg till ­Libyen är ett symtom på att vi allt mer integrerats i de andra västmakternas militära nätverk, med dessas gemensamt orkestrerade ”intressen”, skriver Björn Hedlund.

• Radar

Latinamerika gjorde det omöjliga

Frågan om de senaste årens latinamerikanska vänstervåg kan föra socialismens teorier framåt är häpnadsväckande lite analyserad på våra breddgrader. Tidvis och som bäst har den nya latinamerikanska vänstern verkligen gjort vad den europeiska och nordamerikanska högern gjort i årtionden: arbetat strategiskt, med att långsiktigt förändra opinionen och med reformer planerade så att den ena banar vägen för nästa, menar den latinamerikanska teoretikern Marta Harnecker. Jon Weman har läst henne och följt de latinamerikanska vänsterdiskussionerna.

• Radar

Kommunismen  som grindvakt

Det Marx insåg var att det offentliga och det privata inte stod i mot­sättning till varandra utan snarare fungerade överlappande. ­Kommunismen var namnet på upphävandet av denna dikotomi. Den var en filosofisk ­manöver för att ta sig ut ur den tvångströja som konstellationen marknad-stat utgjorde. Rasmus Landström läser antologin Kommunismens idé och känner befrielse, men frågar sig också om det verkligen är en smart strategi att likt bokens skribenter dra en skarp gräns mellan kommunister och socialister.

• Radar

Klassresan får inte bara bli en dröm

Två av förra årets populäraste julklappsböcker, Gustavs grabb och Jag är Zlatan Ibrahimovic, är inte bara självbiografier om framgångsrika kända svenska män, utan också skildringar av två klassresor. Men nästan fyrtio år skiljer dem åt i tid. Är det utmärkande för oss 80-talister som gjort en klassresa att se den som ett individuellt projekt, ett självförverkligande, det vill säga mer den amerikanska drömmen än folkhemsvisionen? undrar Anna Ringberg.

• Radar

Är vi jämlika nu?

Trots att kvinnorörelsen varit framgångsrik i kampen för reformer inom äldrevård, barnomsorg och jämställdhetstänkande har vi fortfarande en av världens mest segregerade arbetsmarknader. Samtidigt som mark­naden har cementerat könssegregeringen och tjänat på denna uppdelning har vi dragits med i de individualistiska tankegångarna som säger att det är vårt eget fel om vi inte känner oss fria. Vi har väl gjort fel ­yrkesval, vi kanske är dåliga på att ”släppa kontrollen” eller på att löneförhandla. De politiska svaren i dag kommer aldrig längre än till att lindra symtomen genom individuella lösningar, skriver Samira Ariadad och ­Cecilia Höglund, som framhåller betydelsen av en grundläggande ­kollektiv förändring av arbetets organisering.

• Radar

Ett Europa på väg in i extremism

Det var med utgångspunkt bland annat i Magnus Lintons bok De hatade som Maria Sveland skrev sin häftigt omdebatterade artikel i DN Kultur den 8 februari, ”Hatet som gör mig ­politiskt ­deprimerad”. Jon Weman har läst Lintons bok om den höger­­extrema framryckningen i Europa.

• Radar

Fredsaktivisten som lade hemlandet på analyssoffan

Han har kallats hela Tysklands psykoterapeut ­– fredskämpen och psykoanalytikern Horst-Eberhard Richter. Redan på 1950-talet började han tala om åren under nazismen som orsak till många tyskars psykiska ohälsa. Richter såg den politiska psykoanalysen som en möjlighet att påverka ­globalt, eftersom världens problem är en effekt av att individen inte mår bra. Richter var en spegel av sin tid, samtidigt som han höll upp en spegel för samtiden, skriver Margareta Flygt.

• Radar

Den enfaldiga svenska  filmen

Blicken – att se, eller att se på, något eller någon, och samtidigt bli sedd – är en viktig del av filmteori och en stor del av filmforskningen har diskuterat just blicken. Svensk film kan på goda grunder hävdas vara präglad av såväl en vit blick som en manlig blick. Varför fördjupas inte diskussionen om detta? undrar Tomas Tengmark, som läst Hynek Pallas avhandling Vithet i svensk spelfilm 1989–2010.

• Radar

En utopi befriad från marknader

Om den frihetliga vänsterns mål är ett klasslöst samhälle baserat på rättvisa, solidaritet, mångfald och självförvaltning så finns det flera problem med den typ av marknadssocialistiska visioner som Schweickarts ”ekonomiska demokrati”, som det skrevs om på Radar i Arbetaren nummer 3, är ett exempel på. Även om man väljer att se marknadssocialism som ett delmål på vägen till något bättre finns en stor risk för cementering av nya klassformationer om man inte från början har en tydlig och mer långt­gående vision där marknader inte ingår, skriver Anders Sandström, som i stället vill slå ett slag för visionen Parecon, ”deltagande ekonomi”.