#77/2019 Signerat Anna Jörgensdotter:Skammen över vår skam Skammen hjälper oss att bli mer medvetna och balanserade i vårt beteende, mot oss själva och andra. Utan tillgång till skam blir det svårt att förstå sig själv, ha medkänsla, och känsla för moral. I vårt samhälle, skriver Karla McLaren, ses skam som meningslös, onaturlig. Vi har lärt oss att skämmas för att vi skäms.
#76/2019 Signerat Isak Gerson:Vi kan tala för oss själva Synsättet att den överlägsna europén behöver frälsa de stackars primitiva folken ekar i omskärelsedebatten. Vi behöver ”moderniseras”. Men att involvera minoriteter i lagstiftningen om oss vore bättre än att försöka frälsa oss.
#72/2019 Signerat Maria Robsahm:”De sliter sönder vårt land” I sitt huvudtal inför det tyska valet 1932 nämner Hitler inte judarna med ett enda ord – men han pratar om yttre krafter och ett land i kris. Hans fokus ligger helt på de andra partiernas misslyckande. Kort tid senare behöver Hitler inte bry sig om de andra partierna mer.
#71/2019 Signerat Karin Hallberg:Bakom kulisserna fortsätter hamndramat Det som hade börjat som ett drygt tusental hamnarbetares kamp för kollektivavtal växte till en folkrörelse för fackliga rättigheter och föreningsfrihet. Och vi vann! Men kampen för inflytande på arbetsplatsen är långtifrån över.
#70/2019 Signerat Kristina Alstam:Business as usual Jag är gammal nog feminist för att mitt under lättnaden som svepte över världen när kvinnor, inom ramen för #MeToo, tog bladet från munnen, tänka: när kommer backlashen? Svaret är att den är här nu.
#69/2019 Signerat Anna Morin:I Norrtälje tågar folk för sitt Pythagoras Va? Finns det så många? Det har varit en vanlig reaktion på uppgiften att Sverige har runt 1 500 arbetslivsmuseer. Och så är det, utan dessa hade vi varit många många museer fattigare. Den osynlighet de lever med är trist – de flesta arbetslivsmuseer förtjänar att vara mer än en lokal stjärna, och är värda att stanna vid eller ta en omväg för att uppleva.
#68/2019 Signerat Axel Green:Var är engagemanget när en arbetare dör? Detta år, precis som förra året, omkom sex personer på jobbet under sommarmånaderna. De senaste tio åren har dödstalet legat statistiskt still på omkring en död i veckan. En lastbilschaufför, en grävmaskinist, en takmontör och en linjemontör överlevde inte sommarmånaderna 2019.
#67/2019 Signerat Per-Anders Svärd:För en helautomatisk lyxkommunism Från vissa håll kommer Bastani förstås att angripas som en hybrisanstruken teknikfetischist. Å andra sidan är Pandoras ask redan öppnad. Oavsett vad vi tycker om saken är den oändliga produktivitetens demoner redan lössläppta. "Tekniken gör oss till gudar", skriver Bastani, "så vi kan lika gärna försöka bli bra på det." Det må vara en existentiell utmaning, men den är knappast större än de vi redan står inför.
#66/2019 Signerat Emil Boss:Förbud mot uppsägningar Ett förbud mot uppsägningar vore absurt, otänkbart. Ändå är det en proportionerlig motsats till Svenskt Näringslivs nya krav om ”fri uppsägningsrätt”. Några krav på förbud mot uppsägningar hörs inte från LO:s toppskikt. Istället anar vi ännu en stor facklig reträtt.
#65/2019 Signerat Josephine Askegård:Ett alldeles särskilt kulturarv Föreställningen om särskildhet genom släktskapet verkar ofta ha varit så lockande att traditionens tyngd varit ett pris värt att bära. Tillhörighet och gruppgemenskap är så viktig i våra liv att vi kan bli blinda för vad den kan kosta.
