Följetong Maria Johanssons memoarer – del 13 Del 4: Var kommer all denna vrede ifrån 1. Jag gick in i kyffet på Danziger Strasse som en botfärdig synderska och lämnade det som en uppenbarelse. Rullväskan i släptåg. Hade anlänt till Tegel-flygplatsen mitt i natten, eller snarare tidigt på morgonen. Sedan bara vandrat runt. Nu när jag inte behövde bekymra […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 14 3. Hela söndagen och hela måndagen ritar Maria Johansson sina självporträtt. Efter att ha testat några olika varianter på A4-papper inser hon att formatet är löjligt litet. Hon tejpar ihop två papper, och inser att ännu mer behövs. Allt börjar växa omkring henne. Varje papper blir en detalj, större än verkligheten. Livspussel. I tejpen fastnar […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 15 5. – Vad gör du? Kom ner! – Stå stilla! – STÅ STILLA NU ANNARS SKJUTER VI! Strålkastare. Maria Johansson är fångad i en cirkel av isljus. Frusen. Som en ödla som spelar död, eller som en uppstoppad katt på ett kallt plåttak. Hon vill inte dö. Inte här. Hon gör som de säger. Lägger […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 16 7. Nätter sänker sig över allt och alla. Januari slutar blicka bakåt och vänder sig mot framtiden. Maria Johansson har varit vaken och tänkt så länge att hon tappat tideräkningen. Hon letar febrilt efter dagens datum. Till sist måste hon knacka på hos grannen och fråga. Sedan återvänder hon till sin anteckningsbok. Söndag 31 januari […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 17 8. Dunk dunk dunk, blixt blixt blixt. Musiken är inte riktigt Maria Johanssons musik, nästan lika lite som punk eller Hare Krishna-bjällror är det, men stället utstrålar fest och överdåd och rus och glädje. Och intensitet. Maria vill göra något intensivt. Ha roligt. Det har hon förtjänat. De senaste dagarnas meditation har inte varit riktigt […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 18 9. Maria Johanssons blogg, tisdag den 9 februari klockan 11.27: Hej igen! Kära dagbok! Eller jag menar jävla blogg. Nu har jag slutat knarka. Höll på i sådär tio dagar kanske. Men nu får det räcka, och då lägger jag av bara. Ni ser, inte så svårt va? Min fria vilja är ju […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 19 Del 5: Hej då 1. Jag faller. Allt ger vika. Men det är inte svart nu, det är vitt * Maria Johanssons blogg, torsdag den 11 februari, klockan 16.39: Er Gud lämnar er nu, dra åt helvete Hej alla ni tusenden som tydligen läser detta. Det här är mitt sista inlägg någonsin. […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 2 3. Jaha, plötsligt kom där en återblick på en liten episod i Personlig Utveckling för tre år sedan. Detta skulle ju vara memoarer, tänker ni. Då borde hon väl börja med sin barndom, måla upp sitt livs utveckling? Kanske jag borde. Men om ni inte har märkt det än, så är jag numer en kvinna […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 20 3. Jag har vaknat nu. Vaknat i och ur en feber, så ångande het, så dödens kall. Ja, jag har faktiskt varit i döden och återvänt. Som det anstår en Gud. Jag låg i evigt mörker och solen växlade och vinden tjöt och spöken tjöt ikapp med den, men nu har jag vaknat och jag […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 3 5. Medan arbetsförmiddagen går förbi som den brukar mal tankarna vidare. Eller kanske inte tankar, men hjärnan, ett ständigt dovt mullrande som ett jättelikt maskineri instängt i Marias normalstora lilla huvud. Strax innan lunch kommer hon på sig själv med att titta ut genom ett fönster. Som om hon letar efter schaktmaskinerna som väsnas därute. […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 4 7. Lördag den fjortonde november vaknade jag på ett hotell på Östermalm. Jag hade svimmat mer än somnat kvällen innan. Märkligt hur utmattad jag blivit. Nej, inte för att jag tog tillfället i akt att ge mig ut och härja på kvällen. Jag hade bara åkt in till centralen och börjat gå. Det småregnade och […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 5 Del 2: En människa är aldrig mindre än sin största last 1. Jag kan inte påstå att jag ångrade mig i samma sekund som han trängde in i mig. Det vore att frisera sanningen för mycket. Men efter ungefär tre minuter. Då började jag bli uttråkad. Vägen dit hade varit rätt angenäm. Kittlande blickar och […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 6 4. Men än så länge är det bara den nittonde november. Kvällen är kolsvart, klockan är mycket. Maria sitter uppkrupen i sängen i sitt nya hem. Det känns faktiskt ganska hemma. Även om få av sakerna är hennes egna. Tänk allt detta som utgör ett liv. Allt man samlar på sig genom åren. Kläder så […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 7 6. HELVETE! Klockan är 13.03. Maria Johansson vaknar när telefonen ringer för fjortonde gången. Var är jag? Hemma. Var är den andra? Inte här i alla fall. Vem är jag? Rrrrrinng-rrring. HELVETE! – Äntligen, Maria! Vad har hänt? Du skulle ju vara här på möte klockan tio. * Efter helgens förlustelser vaknade jag […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 8 8. Fredag den fjärde december har det varit klart, milt väder i flera dagar. Inte heller har prognoserna sagt något om annalkande snö eller regn. Himlen är hög och upprymd. Något känns i luften. Klockan elva på förmiddagen lyfter många sina huvuden mot skyn. Där knattrar ett plan på låg höjd, först över Järfälla, sedan […]
Följetong Maria Johanssons memoarer – del 9 Del 3: Iväg 1. Måndag den fjortonde december är dagen lugn och klar. Nästan mild, ett par plusgrader. Inte som gårdagen, när det var lucia och tredje advent på samma gång och Sverige plågades av en storm som hotade att blåsa ut alla ljus. Maria har tillbringat söndagen ensam i sin säng med teven […]
